Barn förtjänar en bättre småbarnspedagogik
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
SMÅBARNSFOSTRAN. Småbarnspedagogik är en investering i framtiden. Den förbättrar jämställdhet och inlärningsresultat och förhindrar utslagning. Enligt OECD producerar investeringen på en euro upp till sju euro inom småbarnspedagogiken, mer än någon annan investering i utbildning. Men endast en kvalitativ småbarnspedagogik och tillräckliga personalresurser medför dessa fördelar.
Därför är det bra att med den nya lagen om småbarnspedagogik höjs kompetensnivån hos personalen, speciellt pedagogiska färdigheter. Goda kunskaper är viktiga, men inte i sig tillräckligt, utan man bör ha tillräckligt många vuxna på daghem. Så är inte alltid fallet.
Därför är det tråkigt att under den här regeringsperioden har kvaliteten på småbarnspedagogik försvagats genom att öka gruppstorlekarna, det vill säga antalet barn per anställd på daghem. Också barns deltagande har försvagats med begränsningen på den subjektiva rätten till småbarnspedagogik.
Vissa kommuner, men inte alla, har infört dessa försämringar. Därför varierar kvaliteten på småbarnspedagogik efter kommun och ojämlikheten mellan barnen har ökat. Det är väldigt beklagligt att den nya lagen inte tar itu med dessa brister.
Vi socialdemokrater anser att begränsningen på rätten till småbarnspedagogik borde ha avskaffats och gruppstorlekarna borde ha återställts minst till den tidigare nivån.
Kvaliteten också innebär att man svarar på barnens stödbehov. En annan stor brist i den nya lagen är att den inte innehåller bestämmelser om stöd, till exempel om psykologer. Det är avgörande att barnen på daghem får stöd i tre steg på samma sätt som barnen i grundskoleutbildningen. Vi alla vet att ju tidigare problemen upptäcks, desto lättare kan dom behandlas. Stödet i ett tidigt skede är det effektivaste och underlättar barnets senare skolväg.
Eftersom en kvalitativ småbarnsbarnspedagogik har den bästa inverkan på barnets välbefinnande och framtid skulle det vara viktigt att fastställa nationella pedagogiska kriterier. Detta skulle bidra till en jämn kvalitet och uppnåendet av detta mål i varje dagvårdenhet under dagen. Det är beklagligt att de här kriterierna inte ingår i den nya lagen heller.
På vissa daghem har föräldrarna kunnat köpa till exempel musiklekskoleundervisning till sina barn, medan de andra barnen har samtidigt gjort något annat. Varje barn borde emellertid kunna delta i musikundervisningen utan att betala en särskild avgift.
Barnträdgårdslärare kan ju sin sak och detta kunde förverkligas om kvaliteten på småbarnspedagogik definierades.
Hög kvalitet inom dagvården innebär att alla barn har rätt till vård, vila, kost och trygghet, men också till utveckling och lärande oavsett vårddagens längd och tid. Man måste garantera varje barns rätt till en mångsidig kultur, lek, konstutbildning, fysisk aktivitet, uppfarenheter, känslor, lärande och utveckling av sociala färdigheter.
Pedagogiken bör motsvara barnets utvecklingsnivå och vård och lärande måste inkluderas i hela verksamheten. Småbarnspedagogiken bör betona lek, lärande genom leken och delaktighet. Läromiljöerna måste vara mångsidiga, hälsosamma och trygga.
Också antalet barn per anställd måste bidra till goda möjligheter för uppfostran i dygnet runt.
Barn har förtjänat en bättre lag om småbarnspedagogik.
Eeva-Johanna Eloranta,
riksdagsman, SDP
medlem i kulturutskottet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.