Äventyrar regeringens nedskärningar jordbruksutbildningen?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Landsbygden. Petteri Orpos (Saml.) regerings regeringsprogram innehåller kraftiga anteckningar om att säkerställa försörjningsberedskapen och självförsörjningen.
Trots detta hotar den finansieringsreform som Utbildnings- och kulturministeriet förbereder att kraftigt minska yrkesutbildningen inom naturresursbranscherna, som jordbruk, trädgård, skog och miljö.
Det är anmärkningsvärt att det råder en skarp motsättning mellan regeringsprogrammet och ministeriets förslag, som är på remissrunda. Enligt uppskattningar, baserade på ministeriets förberedelser, skulle nedskärningarna, utöver den tidigare beslutade nedskärningen på 100 miljoner euro, kunna uppgå till ytterligare 30 procent.
Det är känt att antalet gårdar i Finland ständigt minskar, eftersom det inte finns tillräckligt många villiga att ta över gårdarna vid generationsväxling.
Å andra sidan medför större gårdsstorlekar ett ökat behov av arbetskraft i branschen. Till exempel har grundutbildningen inom jordbruk gjort det möjligt för dem som inte själva kommer från en gård att söka sig till branschen.
Ministeriets planer på att minska grundutbildningen inom branschen hotar att försämra att tillgången på kompetent arbetskraft, och möjligheterna för dem som byter bransch att utbilda sig inom naturresursbranschen blir svårare.
Ministeriets förberedelser har kritiserats för att basera sig på felaktiga tolkningar av kostnaderna för utbildningsarrangemang, vilket äventyrar en tillräcklig finansiering för utbildningsanstalterna.
De moderna inlärningsmiljöerna inom naturresursbranschen, såsom ladugårdar och jordbruks- och skogsmaskiner, är dyrare än inom andra utbildningsbranscher, och detta har inte beaktats i förberedelserna.
Oro väcker också stora försämringar i lagberedningen av ställningen för elever som får särskilt stöd och intensifierat stöd, även om ministeriet själv i sina förberedelser nämner att en fjärdedel av dem som går i grundskolan är i behov av stöd.
Till följd av nedskärningarna kommer integrationen av elever som skulle behöva extra mycket stöd att öka i allmänna klasser.
Det kan öka risken för att elever hamnar på efterkälken, vilket i sin tur ökar risken för utanförskap. Belastningen på undervisningspersonalen ökar också med större elevgrupper.
Anteckningarna i regeringsprogrammet om att säkerställa försörjningsberedskapen och självförsörjningen är viktiga. Beslut som strider mot dessa mål och försämrar undervisningens innehåll bör inte skrivas in i lagen.
Dessutom måste elever med särskilda behov ha möjlighet till nödvändigt stöd för inlärningen även inom naturresursutbildningarna.
Centerns landsbygdskommitté i Egentliga Finland
Johanna Riski
Ordförande, Salo
Kalevi Kallonen
Kimito
Aika Hakamäki
Alastaro
Juha Lehtinen
Pöytis
Tuomas Levomäki
Loimaa
Kimmo Raininko
Lundo
Mirja Rouhiainen
Somero
Mimmi Ruusunen
Åbo
Sini Tamminen
Åbo
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.