”Även om Nato är hörnstenen i det europeiska försvaret, har EU en nyckelroll när det gäller att stärka försvarsindustrin”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Europa. Nyligen fick vi den viktiga nyheten att president Sauli Niinistö kommer att skriva en rapport för EU-kommissionen om att förbättra Europas krishanteringsförmåga. Finlands modell för övergripande säkerhet är ett bra exempel för hela Europa: vi har olika myndigheter, företag, organisationer och medborgare som arbetar nära tillsammans för att säkerställa beredskap och försörjningstrygghet.
Försvar och säkerhet kommer att vara en central prioritering för EU:s politik under de kommande åren.
Den ryska invasionen av Ukraina har senast visat hur dåligt förberedda många EU-länder var för krig. De hade monterat ner sitt försvar under de senaste årtiondena och trodde att fredsdagarna skulle fortsätta. Alla EU-länder har nu bråttom att förbättra sin beredskap.
Även om Nato är hörnstenen i det europeiska försvaret, har Europeiska unionen en nyckelroll att spela när det gäller att stärka försvarsindustrin.
Finansieringen har inriktats på att öka investeringarna i försvarsindustrin och förbättra infrastrukturen för militära behov. Av dessa gick 32,5 miljoner euro till Finland för att Nammo skulle tillverka artillerigranater och öka produktionen av nitrocellulosa och krut, och knappt 40 miljoner euro till transportprojekt för ”military mobility” för broar, järnvägar och lastningsramper i hamnar.
I mars presenterade Europeiska kommissionen också den första försvarsindustriella strategin någonsin.
Huvudsyftet är att avsevärt öka medlemsstaternas försvarsupphandlingar, att göra mer av dem tillsammans och att stärka EU-marknaden inom denna sektor. Kommissionen föreslår att upp till 40 procent av försvarsmaterielen ska upphandlas gemensamt av medlemsländerna senast 2030, och att minst 50 procent av försvarsbudgeten ska komma från EU-marknaden. Denna siffra bör öka ytterligare i framtiden.
Detta är mycket ambitiösa mål. I varje land väljs försvarsmateriel noggrant ut på grundval av den egna militära doktrinen och prestandakraven, inte bara på grund av dess europeiska ursprung. Att stärka EU-marknaden kommer därför att kräva en betydande investering i forskning, utveckling och innovation på detta område för att se till att konkurrenskraftiga produkter finns tillgängliga på marknaden.
Utöver försvarsindustrin har EU intensifierat sina ansträngningar för att stärka den inre säkerheten och förbättra sin krishanteringsförmåga. Detta inbegriper ökad kapacitet och beredskap för att bemöta hot från hybrid- och cyberattacker, utländsk informationsmanipulation och inblandning samt terrorism.
I Finland har mycket intresse under de senaste veckorna riktats mot det eventuella inrättandet av en försvarskommissionär. Det finns ett tydligt behov av detta. Som sådan finns det en försvarskommissionär i den nuvarande kommissionen, om än under titeln kommissionär för den inre marknaden. Under honom finns bland annat generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor.
Eftersom försvarspolitiken och utvecklingen av Europeiska försvarsunionen kommer att vara en viktig prioritering för EU:s politik under de kommande åren är det motiverat att under den kommande perioden tydligare föra samman försvarsinitiativ och att utse en separat kommissionsledamot för att förbereda och genomföra dem.
Henna Virkkunen
Samlingspartiet/EPP
EU-parlamentariker
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.