Förflytta dig till innehållet

Att starta ett krig eller föda ett liv

Den 24:e februari invaderade Vladimir Putin Ukraina. Det var samma dag som min dotter hade beräknat födelsedatum för sitt första barn.

Livet och döden. Det är enkelt att ta en människas liv, men det krävs enormt mycket mera kraft att sätta liv till världen.

Jag undrar hur många kvinnor som tagit till våld och startat krig i världen? Det är såklart långt ifrån alla män som startar krig och slåss, men män är helt klart överrepresenterade när det kommer till krigföring och slagsmål.

Varför har det blivit så?

Varför lär vi våra pojkar att gråta och uttrycka känslor är svagt och dåligt? Varför accepterar vi att pojkar väl ‘ska tåla lite’, och normaliserar våld mellan pojkar och män?

Vi har en pågående klimatkris som kräver att vi prioriterar annorlunda. Vi behöver ta hand om och skapa liv! Inte utnyttja planeten och utrota arter.

Samtidigt är majoriteten av världens ledare män som engagerar sig i krig till höger och vänster.  Mitt i brinnande klimatkris läcker oljebolag ut råolja rätt ut i havet, Putin startar krig och hotar med kärnvapen.

Alla följer ivrigt med och känner sig akut hotade av fienden i öst som vi alla kan relatera till. Retoriken i medierna är hård – vapen, upprustning och krig diskuteras.

Hårt mot hårt. Ont ska med ont fördrivas.

Det är något fundamentalt fel i världsordningen om män som tycker att envälde är det bästa statsskicket, ska kunna hota hela världens existens, med vapen som är så kraftfulla att de kan utrota planeten vi alla bor på.

Hur blev det såhär? Hur kan den typen av män besitta så mycket makt? Och hur kan vi ens ha tillåtit produktionen av den typ av vapen?

Det är svårt att tänka att även Putin varit en söt liten bebis, omhändertagen och älskad av sin mamma. Vad var det som gjorde att han blev en diktator som startar krig och orsakar elände?

En sak är säker – gossebarn föds inte som makthungriga envåldshärskare, utan mycket formas av den kultur de växer upp i.

Generellt fostras flickor till att bli omhändertagande och bejaka sina känslor och inte ta för mycket plats, medan pojkar fostras till att vara tuffa, inte gråta och ta för sig.

Kanske är det i den änden vi behöver börja – vi måste lära alla barn att sätta ord på vad de känner, och ta hand om djur, natur och medmänniskor.

Min dotter födde sin dotter den 3 mars. Jag kommer lära henne precis samma sak jag lärt min äldsta dotters söner: att hon är stark och modig. Att hon ska ta för sig, utan att det är på någon annans bekostnad och att ta hand om djur, natur och medmänniskor är en av våra viktigaste uppgifter.

Även om detta inte kommer få slut på nuvarande krig, så hoppas jag att det bidrar till framtida världsmedborgare med hjärtat på rätt ställe.

Ont ska med gott fördrivas.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter