Att lära sig utveckla kunddrivna affärsidéer – Drivhuset Novia lockar fram entreprenörsandan hos studerande
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I en kurs deltar 20 studerande från Yrkeshögskolan Novia, merparten är ingenjörsstuderande men i gruppen finns också socionom-, tradenom- och barnmorskestuderande.
De går en valfri kurs i att utveckla en kunddriven affärsidé.
Vad har de gemensamt? Jo, alla är intresserade av företagsamhet, företagande och är nyfikna på idén att starta eget. Vissa har kanske redan tidigare startat företag, men vill vidareutveckla sina idéer eller börja med något helt annat.
Under åtta veckor deltar de i Drivhuset Novias Acceleratorkurs, där de baserat på sina egna styrkor och intressen utvecklar en affärsidé. Idén finslipas genom konstanta s.k. loopar, vilket innebär att man testar idéen mot målgruppen och förbättrar enligt kundens behov.
I slutet av kursen pitchar deltagarna sin idé för gruppen och inför en jury, som korar en vinnare. Alla idéer förverkligas inte efter kursen, men kursen sår ofta ett frö för företagande hos deltagarna, vilket kan börja gro efter examen eller mycket senare.
Vad är då Drivhuset? Drivhuset startades 1993 av Christer Westlund och Fredrik Langborg , två studerande vid Karlstads universitet, som tyckte att universiteten satsade mer på innovationer från etablerade forskare än från kreativa studerande.
Killarnas vision v ar att ”bli ett nytänkande bollplank för entreprenörsdrivna studenter” och efter mycket arbete spred sig ryktet och allt fler sökte stöd hos dem. Och bingo – Karlstad kunde snart uppvisa det största antalet nystartade företag bland studerande.
Idag finns det tretton Drivhus i Sverige, ett i Norge och ett i Finland. Yrkeshögskolan Novia är medlem av Drivhuset sedan 2018 och använder sig av dess principer och metoder till exempel inom tradenomutbildningen i Åbo, där studerande grundar företag tillsammans och lär sig genom att göra (bland annat misstag).
Drivhuset Novia erbjuder förutom utbildning och kurser även evenemang och vägledning för sina studerande med deras affärsidéer.
Studerandebarometern, som genomförs av stiftelsen för forskning och utbildning Otus, visar på ett ökat intresse för företagande bland högskolestuderande, från 30,5 procent år 2019 till 34 procent år 2022, medan antalet företagare under studietiden är så låg som 3 procent.
Majoriteten av företagarna och de som är intresserade av företagande är män.
Intressant är också att mängden företagare eller intresserade är högre bland de svenskspråkiga än de finskspråkiga studerande. Som fördelar med företagande ser de studerande friheten och möjligheten att bestämma över sig själv, medan nackdelarna är de ekonomiska riskerna samt rädslan för en alltför stor arbetsmängd.
Nästan 20 procent av respondenterna som inte vill bli företagare säger att utbildningen inte ger beredskap för detta. Det gäller framför allt universitetsstuderande, medan situationen är bättre bland yrkeshögskolorna.
Varför ska man då genom utbildning locka studerande att bli företagare och kanske ta stora risker, inte minst risken att bränna ut sig själva?
Jo, för att företagande är viktigt för samhället då det skapar nya arbetsmöjligheter och därigenom intäkter, för att inte tala om de innovationer som olika uppstartsföretag genererar.
Ur individperspektiv ligger kanske svaret i titeln på boken som Drivhuset grundare givit ut: ”Gör din grej – hur du skapar jobbet som passar livet, i stället för tvärtom”.
Jag tror många av dagens anställda i olika branscher bara kan drömma om detta.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.