Wilma-soppan beror på ny lagstiftning om digitala tjänster

De senaste veckorna har det i media diskuterats livligt om möjligheterna att använda Wilma, den plattform som används i elektronisk kommunikation mellan skolan och vårdnadshavare, efter att välfärdsområdet tar över vid årsskiftet.

Man har diskuterat möjligheten till att använda Wilma för kommunikation kring elevvården i framtiden. Det finns dock vissa utmaningar.

Användningen av Wilma och tillgången till information fastställs av nationella bestämmelser gällande användningen av programvara för elektronisk kommunikation, med särskild fokus på kommunikation som innehåller konfidentiell information.

Om detta stipuleras i Lagen för digitala tjänster, som fastställts redan år 2019. Lagen ska efter en lång övergångsperiod börja tillämpas i början av år 2023 – även inom elevvården.

Individuell elevvård omfattar skolhälsovården, skolpsykologens och skolkuratorns tjänster.

Vid årsskiftet övergår det organisatoriska ansvaret för dessa tjänster till välfärdsområdet. Hittills har dessa tjänster huvudsakligen varit organiserade under de myndigheter som organiserar social- och hälsovården, inte skolan.

Problemen med användningen av Wilma och tillgången till information orsakas alltså inte av social- och hälsovårdsreformen eller av att elevvårdstjänster flyttas över till välfärdsområdet.

Förändringen beror på Lagen om digitala tjänster, som börjar tillämpas vid årsskiftet. Lagen ställer strikta krav på digitala tjänster, som Wilma-plattformen inte uppfyller.

Wilma ger goda verktyg åt lärare för planering, bedömning och kommunikation med hemmen. Men det finns ingen möjlighet till så kallad stark autentisering med identifiering via bankkoder vid inloggning till Wilma.

I och med den nya lagstiftningen räcker inte endast användarnamn och lösenord för digital kommunikation gällande elevvårdens ärenden.

Wilma-plattformen möjliggör inte heller begränsade användarrättigheter eller begränsad tillgång till elevuppgifter. Alla som använder Wilma i yrket har obegränsad tillgång till samtliga uppgifter i systemet.

Problematiken i detta kan beskrivas med ett enskilt exempel: För skolkuratorernas arbete är det av betydelse att känna till elevens skolfrånvaro, men kanske inte resultaten i enskilda prov.

Under år 2023 har sju av Finlands större kommuner, bland annat Åbo stad, planer på att övergå från Wilma till ett nytt system som förhoppningsvis har de egenskaper som lagstiftningen kräver.

Men det är tidigast 2024 alla kommuner i landet ens teoretiskt kan ha tillgång till det nya systemet.

Tills dess finns det bara ett sätt att gå vidare. Elevvårdens yrkespersoner har enligt lag rätt att få tillgång till behövliga uppgifter om eleven och dess skolgång.

I det nu akuta skedet kan tillgång till nödvändiga uppgifter om eleven ges på enskild begäran till skolkuratorer och -psykologer av skolans personuppgiftsansvariga, i praktiken i många fall skolans rektor.

Detta förorsakar naturligtvis extra jobb för skolornas rektorer men är en nödvändig, tillfällig lösning.

På längre sikt måste linjedragningarna göras på nationell nivå.

Kommuner och välfärdsområden ska inte i all hast behöva skapa egna lösningar på nationella frågor, som man dessutom bett utlåtande om från undervisnings- och kulturministeriet redan i våras.

Situationen kunde med framförhållning ha lösts redan i god tid före årsskiftet.

Nu måste alla parter sätta elevernas välmående i fokus och vid behov kunna hitta flexibla lösningar.

Byråkratiska krångligheter får inte hindra en ändamålsenlig elevvård.

Niklas Guseff, StyrelsemedlemSFP Egentliga Finlands välfärdsområde

Nicke Wulff, Rektor Cygnaeus skola