Wallin: Regionalpolitik gav Karlö bropengar

[caption id="attachment_290053" align="alignnone" width="607"] Karlö. På finska Hailuoto har cirka 1000 invånare och ligger 6,9 kilometer utanför fastlandet.[/caption]

Regeringen har i nästa års budget beviljat i planeringspengar för en fast vägförbindelse mellan Karlö utanför Uleåborg och fastlandet.

Förbindelsen byggs i form av två 750 meter långa broar och vägbankar över den cirka 7 kilometer långa sträckan. Projektet förverkligas enligt den så kallade livscykelmodellen och med hjälp av besparingar i form av uteblivna färjkostnaderna som uppgår till cirka 5,8 miljoner euro per år.

Modellen är exakt den samma som har planerats för den fasta vägförbindelsen mellan Pargas och Nagu. Men Åboland sitter igen med Svarte Petter på hand och någon finansiering för att komma vidare med broprojektet är inte i sikte.

[caption id="attachment_238070" align="alignnone" width="620"] Stefan Wallin tycker att argumenten talar för att en bro mellan Pargas och Nagu skulle ha högre prioritet än en fast vägförbindelse till Karlö. ÅU-foto[/caption]

SFP:s åboländska riksdagsman Stefan Wallin är besviken. I Åboland har man redan länge vetat att bron mellan Pargas och Nagu kan finansieras med besparade färjutgifter. Att regeringen nu plötsligt lite yrvaket inser att modellen fungerar i Karlö, är nästan lite komiskt, säger han.

– En bro mellan Pargas och Nagu skulle vara en minst lika bra investering, men regeringen har gjort en partipolitisk bedömning att satsa på Centerns starka områden i norr. Partiet har baksmälla efter de dåliga gallupsiffrorna och oklarheterna kring vårdreformen och därför gör man nu regionalpolitik och satsar på Karlö framom Åboland där Centern inte får många röster.

Ur opposition kan SFP inte göra mycket, säger Wallin. Därför är han besviken på hur regionens regeringspartier har bevakat Åbolands intressen då pengarna har fördelats.

– Det faller en skugga över regeringen och jag är besviken på den enögda regionalpolitik som drabbar Egentliga Finland och Åboland. Jag är glad å Karlöbornas vägnar och de är värda sin bro, men ser man till invånarantal och trafikmängder talar argumenten för en bro mellan Pargas och Nagu, i stället för en bro till Karlö.

Regeringspartiet Samlingspartiets Ilkka Kanerva från Åbo vill inte ta åt sig av Wallins kritik av hur Samlingspartiet har skött regionens intressebevakning. Att Karlö nu fick sina bropengar beror på att projektets planering har framskridit så mycket längre än broprojektet i Åbo, säger Kanerva.

[caption id="attachment_243675" align="alignnone" width="620"] Ilkka Kanerva. ÅU-foto[/caption]

För Karlöbron finns det redan en utredningsplan, och en vägplan beräknas bli färdig våren 2018. I Åboland med omnejd finns dessutom andra vägprojekt som har högre prioritet än den fasta vägen till Nagu, säger Kanerva.

– Vägmyndigheterna har bedömt att förnyandet av Rävsundsbron och omfartsvägen i S:t Karins är mera brådskande och nödvändiga. Och Wallin vet nog att finansministeriet inte bygger några broar, pengarna måste komma från kommunikationsministeriet.

Kostnaderna för Karlöprojektet beräknas uppgå till 74 miljoner euro. Färjan mellan Karlö och fastlandet transporterar cirka tusen per fordon per dygn. Mellan Pargas och Nagu åker i medeltal 1 600 fordon per dygn.

LÄS OCKSÅ:Inga pengar för Nagubron- minister Berner efterlyser enighet i Väståboland