Vilken bredd på det åboländska musiklivet! - Mats Prost ger en överblick med videor och podcastar som lyfter fram partybandet TrrTrrTrr, Spotifysensationen Julia Andersson, trombonister och dirigenter

Det åboländska musiklivet förtjänar minst lika mycket publicitet som Österbottens och Nylands dito.

Det var någonstans där som Mats Prost tog avstamp till projektet ”Musikvågen” som sparkade i gång förra hösten och som avrundades i vår, men alla podcastavsnitt på sammanlagt närmare åtta timmar och 15 youtubevideon ligger fortfarande kvar på nätet.

Projektet Musikvågen

Förutom musikersnacken har Prost också sammanställt en interaktiv karta över musik och artister som hör hemma i de åboländska kommunerna. Kartan är den del av projektet som finns på både svenska och finska, medan intervjuerna som podcasten och videoklippen bygger på går på svenska.

Videon med Atomic Annie finns däremot i en version med engelsk textning.

– Jag tänker mig att kartan är nåt som kunde intressera också den som besöker Åboland, att kunna vandra i musikernas fotspår och hitta något nytt och inspirerande, säger Prost.

Mångkulturell karta blir aldrig "klar"

Kartan har förverkligats i samarbete med Åbolands litteraturförening och man hittar också utdrag ur litterära verk på kartan.

Det finns en hel del musik som med stor stolthet förknippas med vissa orter och platser, och det är inte alls enbart folkmusik det längre handlar om.

– Det känns som att det nu har blivit mera okej att skriva om den egna hemorten också inom pop- och rockmusiken. Till exempel Vasas flora och fauna och Månskensbonden är artister som gör det på svenska, de placerar många ställen på kartan i sina texter. I Pargas är det främst Bubbeli som gör det samma.

Äldre material mer sällsynt

Under projektårets gång har Prost nästan överraskats av hur mycket material det producerats under de senaste åren. Pandemin är förstås en bidragande orsak till den boomen. Men att hitta interaktivt material om något som skett innan 2005 är inte alltid så enkelt.

Trots att projektet i princip tar slut nu under våren, så kommer Prost att fortsätta uppdatera kartan nu som då – och är lyhörd för önskemål från artisterna själva.

– Trots att jag har haft upprop riktade till artister, så har jag garanterat inte hittat allting. Jag har vissa specialområden där jag känner till mera, medan kanske den klassiska musiken inte är min starkaste sida. Alla tips välkomnas fortfarande.

Banden och musikerna kan också själva påverka vad de vill att syns, om man till exempel vill ändra uppgifter eller uppdatera innehållet så är det bara att ta kontakt.

Podden ger möjligheten att snöa in sig

Poddavsnitten går mer på djupet medan videoklippen som är kring 5–6 minuter långa har en funktion som ett slags inkastare. Vill man verkligen lära känna personen bakom låtarna är det poddarna i halvtimmesformatet som gäller.

– Jag tycker själv om att lyssna på musikpoddar och ville absolut få med en bredd på det hela. Det fanns och finns uppslag till hur mycket som helst, men jag har försökt fördela det jämnt både geografiskt och genremässigt.

Ser man på vilka som intervjuats inser man bredden: partybandet TrrTrrTrr, trombonisten Gustav Nyström, dirigenten Pia Kulla, jazztrummisen Toon Verheyen, fuzzrockarna Atomic Annie och spotifysensationen Julia Andersson (plus många fler).

– Podden som format har jag inte jobbat tidigare med, men det är ju rätt långt likt radio som jag jobbat med sedan 1990-talet. Jag var mycket mer bekväm med ljud än med video, den biten har jag fått lära mig under projektets gång helt enkelt, skrattar Prost.

Vad är bäst med poddformatet?

– Det är nog att man får sväva ut. Jag kommer från ett radioformat där nyhetsinslagen fick vara högst 90 sekunder eller 60 sekunder, inslagen högst sex minuter … Här får man ta precis så mycket tid på sig som man vill.

Hurudana reaktioner har du fått?

– Folk har hört av sig, men de skulle gärna få höra av sig ännu mera. I dagens klimat på sociala medier är det svårt att nå ut, då det finns så mycket att välja mellan. Men man märker direkt på lyssnar- och tittarsiffrorna då projektet nämnt i tidningar eller i radio.

Pargas och Kimitoön skiljer sig tydligt

Prost har också noterat en tydlig skillnad mellan Pargas och Kimitoön då det kommer till musiken.

– En av orsakerna till att man i Pargas hittar så duktiga musiker är musikskolorna. Det har varit viktigt för Pargas, de flesta unga musiker har varit med i ungdomsshower och i musikskolorna. Samma sak gäller inom teatern.

– Kimitoöns unga musikliv är däremot inte lika starkt. Kimitoön har en annan profil, där har jazzmusiken varit viktigare. Många musiker som jag intervjuat där har konstaterat samma sak. Det har varit svårt att hitta likasinnade, Pargas har haft en mycket mer levande musikscen helt enkelt.

Punken har traditionellt haft ett starkt fotfäste i Pargas, men många musiker har börjat inom punken som är ett bra sätt att lära sig skapa utan att sätta ribban för högt.

– Det är ju på gott och ont att komma från en liten ort. Man har kanske inte likasinnade, men man har i stället tid att verkligen fördjupa sig i sitt kunnande.