"Vi vill inte ha försämrade arbetsförhållanden" – det här handlar småbarnspedagogernas strejk om

– Det avtalsförslag som har lagts fram skulle försämra våra arbetsförhållanden i stället för att förbättra dem. Därför strejkar vi, säger Marina Sabelström i Åbo.

Hon har jobbat inom småbarnspedagogiken som barnträdgårdslärare i 25 års tid och i tio år före det som klasslärare.

Hon är småbarnspedagog vid språkbadsdaghemmet på Klockringaregatan, där finskspråkiga barn lär sig svenska. Det finns två grupper med 25 barn i varje och sammanlagt sju vuxna.

Vikarierna kan vara vem som helst, nästan från gatan

– Vi har den lyxen att vi har formellt behörig personal, men det är svårt att få vikarier. Får vi vikarier så talar de finska och de vikarier vi får kan i stort sett vara precis vem som helst, nästan från gatan.

Att vikariesituationen är svår visar exemplet från en dag i januari i år: då saknades det över tjugo personer ur personalen vid de svenska daghemmen i Åbo (ÅU 8.1.2022).

En stor sak för de strejkande småbarnspedagogerna är att man nu bland annat vill ta i från dem planeringstid, som de har för att kunna planera den pedagogiska verksamheten.

– Det här har gått helt fel. I praktiken är det omöjligt för oss att hålla planeringstiden, som vi har rätt till, eftersom vi behövs i barngrupperna då det inte finns tillräckligt med personal.

Ingen lösning, men en försämring

Här finns en paradox, säger Sabelström, som har varit fackligt aktiv länge.

– I stället för att lösa situationen, så att vi kan göra vårt jobb vill man nu ta bort planeringstiden helt och hållet.

Småbarnspedagogerna vill också behålla fem lediga dagar per år som de fick rätt till för trettio år sedan, då barnträdgårdslärarnas arbete förändrades så att de började arbeta hela sommaren.

– Det kommer hela tiden projekt som ska göras och mer och mer krav på dokumentation. Vi har lika mycket jobb som lärarna i skolorna har, även om vi inte skriver några vitsord, säger Sabelström.

Varje barn på ett daghem ska en individuell plan för småbarnspedagogik i samarbete med barnet och vårdnadshavaren.

– Om ett barn har problem kräver det mer diskussioner och utvärderingar. Den tiden är också bort från den övriga barngruppen.

Inga betalda övertimmar

Lärarna har möjlighet att få lön för så kallade övertimmar. Det har inte småbarnspedagogerna.

– Vi kan få 25 cent extra eller någon annan skrattretande summa till. Har jag ett utvärderingssamtal som börjar klockan 15 måste jag skriva dokumentationen efter 16.30 då min arbetstid är slut.

Marina Sabelström säger att småbarnspedagogerna inte bara har ett ansvar för barnen och familjerna.

Ett samhälleligt ansvar

– Vi har också ett samhälleligt ansvar. Därför ska vi också ha en lön som motsvarar det. Den lön vi har korrelerar inte på något sätt med det ansvar vi har.

Hon säger att man ständigt betonar vikten av att gripa in tidigt för att förebygga problem senare i tonåren eller då barnet är en ung vuxen.

– Det hjälper inte om det står på något papper, om vi inte har resurser att genomföra det.

De som arbetar inom småbarnspedagogiken behöver kläder för att vara ute i ur och skur, såväl vinter som sommar. De behöver arbetsskor för vinter- och sommarbruk plus inneskor och innekläder.

Får ni i Åbo bidrag för arbetskläder?

– En gång för kanske tre år sedan har vi fått ordentliga vinterjackor och vinterskor. Det var samma år som staden tog bort en tredjedel av vår semesterpeng.

Vill ha ett långsiktigt lönesystem

Sabelström vill ha ett långsiktigt lönesystem och en lön som motsvarar utbildningsnivån och det ansvar som småbarnspedagogerna har.

– Jag tycker ju om mitt jobb. Varje dag är olika och det är ett väldigt jordnära arbete, där jag får vara ute mycket.

Hon ser sitt arbete som givande och socialt, barnen ger stor glädje.

– Men det räcker inte om vi vill locka nya småbarnspedagoger så att det finns sådana också i framtiden.

En småbarnspedagog i Åbo har i dag ungefär 2 500 euro i månadslön.