"Vi som är uppvuxna i västerländska samhällen har fostrats till att tro att de bästa systemen finns hos oss, men är det dags att höja blicken?"

Den riksomfattande paraplyorganisationen SOSTE (föreningen Finlands social och hälsa) lyfte nyligen fram att välfärdssamhället i Norden håller på att spricka och att vikten av civilsamhällets insatser därför blir allt viktigare. Har vi i Finland något att lära oss av det sociala arbetet i Tanzania på den här punkten?

Yrkeshögskolan Novias socionomutbildning har beviljats finansiering från Team Finland Knowledge programmet, som administreras av Utbildningsstyrelsen, för att utveckla ett samarbete med S:t Augustine University of Tanzania.

I projektet Global Social Workers of the Future ingår förutom högskolesamarbete även möjligheter för socionomstuderande att avlägga praktik inom tredje sektorns organisationer i staden Mwanzas förorter.

I våras fick vi som lärare möjlighet att tillsammans med tre studerande besöka Mwanza, Tanzania.

Resan blev en ögonöppnande erfarenhet, som bidrog till professionell tillväxt, nya perspektiv på socialt arbete och framför allt till en förståelse för icke-västerländska levnadsförhållanden och vikten av mellanmänskliga relationer.

Vi besökte flera organisationer inom tredje sektorn och stadens sociala myndigheter.

Den gemensamma nämnaren för organisationerna var resursförstärkande arbete – ofta bland flickor och deras föräldrar, vilket i det långa loppet leder till bättre livsvillkor för alla i samhället.

Både i Tanzania och Finland möter professionella liknande utmaningar så som våld i nära relationer, missbruk, mental ohälsa, bristande föräldraskap och hemlöshet.

Även om de sociala problemen ofta är de samma, varierar omfattningen och hur man tar sig an dem. Det sociala arbetet i Tanzania påverkas mycket av synen på kvinnor, könsroller och av hur olika folkstammar förhåller sig till ursprungsreligioner och myter. De organisationer vi besökte fokuserade dels på upplysning kring könsrelaterat våld och sexuell hälsa, dels på att stöda barn och särskilt flickor att få en utbildning.

Besöken gav oss insikt i hur sociala sektorn är uppbyggd i Tanzania och väckte tankar om vad vi kunde ta med oss hem.

Det finländska samhället förändras, mångfalden ökar och de ekonomiska resurserna minskar, vilket gör att vi behöver hitta nya möjligheter och samarbetsformer för att tillgodose allas behov.

Vi fick lära oss om hur myndigheterna i Mwanza fördelade uppgifter till tredje sektorns organisationer inom det sociala arbetet. Organisationerna erbjöd exempelvis stöd till familjer inom bestämda stadsdelar, på specifika gator och i vissa skolor. Detta ger en systematik i hur insatserna sprids inom ett visst område så att utbud möter efterfrågan. Trots att myndigheterna är involverade i fördelningen av de sociala uppdragen, måste organisationerna ändå ansöka om extern finansiering på liknande sätt som organisationer och föreningar i Finland.

Enligt SOSTE är organisationer inom tredje sektorn redo att axla en större roll. Nu önskas rätta förutsättningar med långsiktig finansiering och förenklade regler och rapporteringskrav, samt ett gott och bindande samarbete mellan offentliga sektorn och organisationerna.

Vi som är uppväxta i västerländska samhällen, har fostrats till att tro att de bästa systemen och strukturerna ovillkorligen finns hos oss, men är det dags att höja blicken?

Tänk om vi också kunde lära oss något nytt genom att bekanta oss med hur samarbetet mellan offentliga och tredje sektorn förverkligas i Tanzania?