"Vi behöver ökad kunskap hos tjänstemän och en stark politisk vilja som betonar vikten av den psykiska hälsan i vårt samhälle"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Psykisk ohälsa.Henrik Wickström skriver i sin insändare (17.10.2022) om vårdreformen och att vi nu har möjlighet att stärka mentalvårdstjänsterna.
Psykosociala förbundet delar Wickströms oro över bristen på lågtröskeltjänster, problemet med att få vård i tid, och på svenska, och vill därför uppmärksamma samt visa vårt stöd för detta viktiga tema.
Finland har en mycket bra och långsiktig nationell strategi för psykisk hälsa som även innehåller ett suicidpreventionsprogram (2020–2030). Strategin tar upp många områden som Wickström nämner och har jobbats fram tillsammans med många olika aktörer.
Så vad behövs just nu? Vi är två år in i den tio år långa strategin. Antingen kan vi fortsätta att konstatera att det behövs kunskap och tvärsektoriellt samarbete, eller så kan vi på allvar jobba för att stärka den psykiska hälsan i alla åldrar och i alla regioner.
Vi behöver olika insatser; dels främjande samhälleliga åtgärder som möjliggör positiv psykisk hälsa för alla befolkningsgrupper, dels ett långsiktigt perspektiv som bygger på kvalitativa tjänster med kunnig personal.
Kunnig personal kräver kvalitativa utbildningar, och motiverade studerande behöver ordentliga läromedel och lärarresurser – en helhet som bygger på ett gott samarbete med fältet.
Vi behöver ökad kunskap hos tjänstemän och en stark politisk vilja som betonar vikten av den psykiska hälsan i vårt samhälle.
Psykosociala förbundet vill gärna se att man inom beslutsfattande processer tar i bruk MIVA-mätare, en konsekvensanalys som belyser hur olika beslut påverkar det psykiska välbefinnandet.
I Svenskfinland behöver vi också modigt våga utveckla: vi behöver innovativa och proaktiva tankesätt som stöder förstärkandet av den psykiska hälsan och i utvecklandet av de tjänster som våra invånare behöver.
Psykosociala förbundet har tagit en aktiv roll för att främja arbetet som nämns i den nationella strategin för psykisk hälsa. En viktig samarbetskanal är t.ex Mentalhälsopoolen – ett etablerat nätverk med över 30 olika medborgarorganisationer, fackförbund och intresseföreningar inom psykisk hälsa. Psykosociala förbundets styrka ligger i samarbete, kamratstöd och erfarenhetsexpertis.
Vi jobbar riksomfattande, med fokus på återhämtning, informationsspridning, påverkansarbete samt förebyggande av psykisk hälsa – på svenska!
Vi har sett goda resultat av YAM (Youth Aware of Mental Health), som är ett evidensbaserat program som förebygger psykisk ohälsa bland ungdomar och som redan under flera års tid har körts i högstadieskolor i Jakobstadsnejden.
YAM-programmet administreras i Finland av Psykosociala förbundet och har nu tagits med i välfärdsplanen för Österbottens välfärdsområde.
Vi är på gång med att sprida och nå ut med YAM-programmet till fler skolor i Svenskfinland och även att materialet översätts till finska.
Vi samarbetar mer än gärna med välfärdsområden och kommuner och delar gladeligen med oss av vår expertis och våra erfarenheter för att stöda välfärdsreformens tvåspråkighet.
Tillsammans kan vi skapa möjligheter för att stärka den psykiska hälsan även hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland.
Petra Nummelin Verksamhetsledare
Christer Rönnlund Ordförande Psykosociala förbundet rf