"Vi behöver fortsättningsvis hopp och tro på en bättre värld. Men hur ser den ut?"

Så är det klart att EU mister en medlem Storbritannien.

Det har varit förvånande att från sidan följa med utvecklingen i Storbritannien efter folkomröstningen där en majoritet bestämde att man skulle lämna EU. Nu återstår då att se vilket frihandelsavtal som blir möjligt efter detta.

Vilka hinder och gränser uppstår och vad kan förverkligas av de grundläggande friheterna om rörlighet och gränslöshet för produkter och människor.

En insikt som vuxit fram under processen är att möjligheterna att manipulera väljare i en demokrati är ett underskattat problem.

Individualismen som livsstil kombinerat med marknadsliberal tanke om konsumtion och tävling delar folk, samhällen och länder i olika intressegrupper. De motarbetar varandra och har svårt att tackla gemensamma bekymmer med hållbara avtal för framtiden. Det finns en grogrund för motsättningar som kan få oanade konsekvenser.

Önskan om snabba lösningar svåra problem kan leda till Brexit. Vad som saknas är en gemensam vilja och attityd att tänka på helheten.

Förändringarna i vårt eget land är omfattande liksom flyttningsrörelsen. Tudelningen i områden som utvecklas och områden som töms på resurser är tydlig.

Det uppstår spänningar och obalanser som också syns i den kyrkliga verkligheten. Där kyrkbyn var en samlingspunkt för gemensamma strävanden ser det idag väldig olika ut.

I tätorter dit många flyttar dämpas utskrivningen av att det flyttar in folk. Den ekonomiska bärkraften i utflyttningsorter blir svag och leder till sammanslagningar och handlingsförlamning. Befolkningsstrukturen blir ogynnsam då många unga och framtiden flyttar till tätorten.

Ännu har vi inte förmått se och visionera för en kyrka och församling i detta nya läge. De gamla strukturerna och lösningarna behöver förändras och vad är då det nya som behöver växa fram. Nog för att det finns många åsikter om hur man borde göra.

Folkkyrkans ide om delat ansvar stöter mot individualismen krav på frihet och eget ansvar.

Vi behöver fortsättningsvis hopp och tro på en bättre värld. Men hur ser den ut?

Vad jag kan förstå kan förändringen inte bromsas. En bättre värld behöver inkludera kärnan i kristen attityd. Vi bygger en bättre värld för alla. Vi behöver övervinna vår svaghet, rädslan för förändring och hitta kraft att möta de stora utmaningarna som bryter fred och frid gång efter annan. En av de största utmaningarna är att fördela resurserna rättvist. Det gäller att skapa avtal och attityd för det.

Förnuft och medkänsla det vill säga kärlek kan vara kraften som gör det möjligt.

Björn Nalle Öhman

pensionerad kyrkoherde