Vi behöver FN för att lösa globala utmaningar, men fredsorganisationen måste fortfarande utvecklas
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
FN-dagen firas den 24 oktober. Nästa år är det 80 år sedan Förenta nationerna grundades.
FN grundades i andra världskrigets efterdyningar i avsikt att säkra fred och samarbeta för att förbättra levnadsvillkoren för människor i en svagare ställning.
Även om FN:s agenda har diversifierats under decennierna, är dess huvudsakliga uppgifter fortfarande att främja fred, säkerhet och mänskliga rättigheter.
Dessutom främjar FN:s handlingsprogram Agenda 2030 på ett övergripande sätt hållbar utveckling, och med tanke på det ömsesidiga beroendet mellan viktiga mål.
Världen är återigen i greppet av många slags kaos. Geopolitiska motsättningar och konflikter växer, och klimatförändring och förlusten av biologisk mångfald hotar mänskligheten. Omvälvningar orsakar starkare konsekvenser i olika delar av världen än tidigare på grund av globalisering. Kriser är också alltmer mångsidiga.
Mitt i dessa gemensamma utmaningar är det mer lönsamt för stater att agera tillsammans än var för sig. Det är just därför vi behöver starka institutioner baserade på FN-stadgan och internationell rätt.
Mitt i dessa gemensamma utmaningar är det mer lönsamt för stater att agera tillsammans än var för sig.
Det är just därför vi behöver starka institutioner baserade på FN-stadgan och internationell rätt.
Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse överlämnades nyligen till riksdagen. Den definierar det centrala målet för Finlands FN-politik som att försvara och stärka det internationella regelbaserade systemets funktionsduglighet.
Jag tror att den här strategin är väldigt viktig. Att främja målen vid FN-borden kräver målmedvetet arbete och aktivitet från Finland som medlem i FN.
Det gäller även ekonomiskt stöd. Som det framgår av redogörelsen måste Finland visa sitt politiska engagemang för det multilaterala systemet. Det är motiverat att stödet fortsätter särskilt till FN:s jämställdhetsorganisation (UN Women) och FN:s befolkningsfond (UNFPA).
FN är dock inte perfekt, utan långt ifrån det. Nya missförhållanden kommer fram och flera stater försöker försvaga vikten av multilateralt samarbete.
De mest inflytelserika länderna försöker styra FN:s verksamhet i den riktning de vill.
De mest inflytelserika länderna försöker styra FN:s verksamhet i den riktning de vill. De framsteg som uppnåtts tar lätt ett steg tillbaka, även om det är viktigt att hitta långsiktiga lösningar.
Exempelvis utmanas på goda grunder FN:s säkerhetsråds förmåga att lösa kriser samtidigt som stormaktskonkurrensen hårdnar. Säkerhetsrådet är dock fortfarande det mest central beslutsorganet som arbetar med fred och säkerhet. Finland strävar efter att bli en icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2029–2030. Platsen skulle vara en riktigt betydande möjlighet för Finland att främja en politik som är förenlig med våra värderingar och intressen.
Trots många strukturella utmaningar har FN alltså fortfarande en väsentlig betydelse. FN är i stort behov av reformer, men det är ändå vår bästa möjlighet att påverka globalt för en mer hållbar framtid.
Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.