Vattenvårdslektion vid Dragsfjärden

Lite blågröna alger skvalpade vid stranden då cirka 40 lågstadiebarn på svenska och finska i dag lärde sig vattenvård i Labbnäs, Dragsfjärd.

Det var föreningen Daphnia som igen en gång ordnade den här versionen av konkret miljöfostran, med hjälp av ekologen Pasi Salmi, ekoodlare och rätt nyligen inflyttad till Kimitoön, de svenska och finska lågstadierna i Dalsbruk samt Labbnäs semesterhem.

Daphnia har nu i tio års tid kämpat för att få insjön Dragsfjärden i bättre skick. En hel del har man lyckats med, men allt har inte gått att förverkliga.

Vad skulle stå överst på listan om ni hade resurser?

– Vi borde få en ny kartläggning av vilken näring som bäckar och diken tillför sjön. Alltså belastningen från tillrinningsområdet, säger Daphnias ordförande Tryggve Röblom.

Det är ett tiotal år sedan senaste kartläggning, och mycket har hänt sedan dess, men inte bara negativt. Bland annat har kommunaltekniken byggts ut, så en del direkta avlopp till sjön har kommit bort.

– Sedan då man vet vilka bäckar som för mest näring med sig så kunde man gräva en serie sedimenteringsbassänger eller små våtmarker för att fånga upp näringen, säger Salmi.

Han tillägger att det är viktigt med året om gröna åkrar som binder näringen.

– Råg som sås på hösten är ett bra alternativ som dessutom ger odlaren god inkomst, säger han.

Dragsfjärden hade i våras väldigt klart vatten med fem meters siktdjup.

– Det var förstås bra men kanske också dåligt eftersom det gav algerna ljus. Men vi fick ingen algblomning förrän efter medlet av augusti, säger Röblom.

Han tillägger att sjöns interna belastning – alltså den mängd näring som redan finns, bunden i bottenlagren – gör att arbetet med att rena sjön fortsättningsvis behövs.

Kepa Tromp, Daphnias grundare och initiativtagare till vattenvårdslektionen, säger att kloka beslutsfattare behövs så det är bäst att börja i tid.