Västvärlden har gjort en stor felbedömning i fråga om Gaza

Situationen i Gaza försämras och försvåras dag för dag. FN har uppskattat att 1,5 miljoner av områdets sammanlagt 2,3 miljoner invånare har tvingats lämna sina hem. Enligt lokala uppgifter har omkring 10 000 personer mist livet, över 4 000 av de dödade är barn.

Enligt organisationen Rädda barnen har fler barn dött i Gaza under de senaste tre veckorna än i alla världens andra konflikter sammanlagt under de senaste åren. FN:s generalsekreterare Antonio Gutierrez lyfte under förra veckan fram att det dött fler FN-arbetstagare i kriget i Gaza än i någon annan motsvarande konflikt i hela organisationens historia. Den humanitära situationen försämras dag för dag, och det råder stor brist på rent vatten, el, bränsle, mat och andra grundläggande förnödenheter.

Civilbefolkningen i Gaza kan inte ta sig bort från området och har därmed inga trygga ställen att söka skydd från bombningarna, då området är blockerat trots att det strider mot folkrätten. På det ockuperade Västbanken ökar även våldet mellan palestinierna och israelisk militär, samt personer bosatta i de folkrättsvidriga bosättningarna.

Allt detta sker just nu, medan det internationella samfundet ser på.

För ett par veckor sedan röstade bland annat Finland trots detta tomt i en omröstning i FN:s generalförsamling, som gällde en resolution där man krävde eldupphör samt tryggande av humanitärt bistånd för civilbefolkningen i Gaza. 120 länder röstade för resolutionen, 14 emot och 45 länder röstade tomt. Statsledningen har motiverat Finlands tomma röst med att Finland röstade på samma sätt som motsvarande EU-länder. Men dessa motiveringar håller inte. EU-länderna röstade på tre olika sätt och även de nordiska länderna röstade olika.

Natolandet Norge röstade för resolutionen, och Norges utrikesminister tvittrade efter omröstningen att han var glad över att Norge sällade sig till den 120 land stora majoriteten som stödde kravet på ett eldupphör. Norge är ett bra exempel på ett land som gjorde en klar linjedragning och uppvisade ledarskap, baserat på värderingar som respekt för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Det hade varit möjligt även för Finland, men Finland valde istället att inte ta ställning och i sina motiveringar gömma sig bakom argumentet om andra EU-länder.

Det står redan nu klart att merparten av de västliga länderna har gjort ett stort misstag och en felbedömning i fråga om Gaza, när de inte entydigt ställt sig bakom kravet på ett eldupphör och kravet på humanitär hjälp.

Hamas attack mot civila var ett fruktansvärt brott, som med rätta fördömts över hela världen. Lika klart är det att Hamas ögonblickligen bör frige alla personer som de tillfångatagit som gisslan. Men Hamas brott frigör inte Israel och västvärlden från våra skyldigheter att skydda oskyldiga civila och barn i Gaza. Israel har inte rätt att bryta mot folkrätten. För tillfället är situationen i Gaza ett exempel på totalt improportionell krigsföring och en fruktansvärd mänsklig tragedi, som måste upphöra så snabbt som möjligt, så att vi kan undvika att fler oskyldiga civila och barn dör.

Västvärldens oförmåga att tydligt kräva ett eldupphör och ingripa för att förhindra den tragedi som utspelas kommer att få långtgående konsekvenser, och så länge kriget pågår växer risken för eskalation. Så länge kriget pågår finns det en risk för att kriget sprids till andra områden i regionen. Så länge kriget pågår finns det en risk att den växande antisemitismen och islamofobin leder till våldsdåd även i andra länder.

Utöver detta kommer västvärldens förhållning till kriget i Gaza att fördjupa klyftorna mellan olika länder och grupperingar globalt. Västvärlden ser nämligen nu ut att göra just det som den alltid fått mest kritik för av länderna i det globala syd: man har dubbla standarder, och reagerar inte konsekvent i fall av brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna.

Det finns en person som kommer att gynnas av att klyftorna inom det globala samfundet ytterligare fördjupas och samarbetet försvåras, och det är Vladimir Putin. Västvärlden kommer antagligen att få det allt svårare att få stöd för linjedragningar om respekt för grundläggande värderingar och folkrätten när det ser ut som att man inte är konsekvent i sitt eget arbete för dessa målsättningar.

Här kan du läsa fler kolumner av Li Andersson.