Vårt överreglerade välfärdssamhälle skördar offer
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Regelverk som inte ger rum för sunt förnuft är av ondo.
Den uppfattningen fick jag när jag läste Folke Pahlmans insändare (ÅU 2.11.2018).
Vi bestämmer suveränt över oss själva som fullvuxna enligt rådande integritets- och etiska regler samt förordningar och lagar såframt vi inte är minderåriga, ställda under förmyndarskap eller på annat sätt fråntagits vår självbestämmanderätt.
Nu handlade vårdpersonalen uppenbarligen ”by the book" i stället för att beakta patientens akuta tillstånd.
Den byråkratiska processen tog en vecka i anspråk, vilket ledde till att hjälpen aldrig nådde fram.
Vårdreformen som är under arbete kommer med största sannolikhet att leda till ännu längre beslutskedjor, vilket leder till mer rapportering och dokumentation.
För vem, jo för personalen, vilket leder till ännu mindre tid för patienten.
Man får också den uppfattningen att tågordningen inom mentalvården är bristfällig.
Psykologens, lyssnarens och människokännarens preventiva roll har inte värdesatts tillräckligt i dagens system.
Det har lett till att psykiatern, som borde vara den sista i vårdkedjan, i alltför stor utsträckning tyr sig till medicinering.
Med stor risk att sjukdomsorsaken inte utretts tillräckligt.
Peter Lindqvist
Pargas