Vart är sjukvårdsdistriktet på väg?

Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts fullmäktigemöte senaste månad behandlades en uppdatering av planen för hur hälso- och sjukvården i Egentliga Finland ska ordnas.

Beredningen för fullmäktige var i detta ärende som sig bör på båda språken. En beredning med en plan som bilaga omfattande mer än 200 sidor, men med en svenskspråkig beredning som utgjordes av en bilaga av en nio sidors sammanfattning. Vad ska vi egentligen tro om den svenskspråkiga vården och omsorgen i distriktet efter detta?

Enligt kommunal- och språklagstiftningen ska beredning av ärenden inklusive bilagor vara på båda språken i en tvåspråkig kommun. Detta för att ge svenskspråkiga förtroendevalda möjlighet att använda sitt eget språk och en faktisk möjlighet att påverka.

Likaså borde en svenskspråkig medlem av fullmäktige kunna lita på att den svenskspråkiga beredningen motsvarar den finskspråkiga. Detsamma gäller även allmänhetens rätt till information på eget språk.

Beredningen var även i övrigt något bristfällig på svenska, till exempel hänvisningar till icke existerande lagstiftning. Och liknande brister förekom i flera ärenden på fullmäktiges lista.

Hur vill sjukvårdsdistriktet att vi ska tolka detta? Nonchalans eller?

Sjukvårdsdistriktet, som de senaste åren försökt förbättra både sin svenskspråkiga service och image, vill tydligen att personalen ska försöka göra jobbet så gott de kan på båda språken, men att ledningen nog kan göra lite som man tycker och bäst vill.

Det borde inte höra till svenskspråkiga förtroendevaldas och medlemskommuners uppgifter att hela tiden bevaka och framföra behovet av svenskspråkig information och service inom sjukvårdsdistriktet.

Svenska seniorer i Åboland ser med oro på hur det svenska inom sjukvårdsdistriktet nonchaleras, ifall inte sjukvårdsdistriktets ledning förmår följa gällande lagstiftning – hur ska vi då våga tro på att vi ska få vård och omsorg i enlighet med gällande lagstiftning.

Kjell J Wennström

Svenska seniorer i Åboland rf