Vårdreformen värnar om vårdtillgång

Ordföranden för Finlands svenska socialdemokrater Victor Kock (ÅU 14.3) har skrivit en serieinsändare i olika dagstidningar där han går till attack mot vårdreformen enligt devisen hela havet stormar.

Han har inte brytt om att på minsta sätt studera vårdreformens uppbyggnad utan han ger spridning åt de fördomar och felaktiga uppgifter som sprids av speciellt vänsterpartierna och De gröna.

Han påstår att multinationella vårdföretag kommer att ge de förmånligaste offerterna och slå ut övriga vårdbolag för att sedan kunna höja priserna då de som enda återstår. Allt detta är Kocks egna påhitt och saknar faktagrund.

Till de största privata vårdbolagen hör Terveystalo och Pihlajalinna vilka är inhemska finländska företag och mycket välskötta. De har satsat hundratals miljoner på att utveckla vården i Finland med högt specialkunnande och med inköp av högteknologi i undersökningsutrustning som det råder stor brist på i vårt land. Den offentliga sektorn är långt efter med inköp av behövlig vårdutrustning och köerna är mycket långa till undersökningar. Till exempel kön till magnetkameraröntgen och till angiografier kan vara månader och upptill ett år. Vi behöver bättre utnyttjande av tillgänglig kapacitet och det är reformens huvudmålsättning.

Finland har ingen läkarbrist och vi behöver inte ha veckors och månaders kötid som nu till hälsocentralernas läkare. Det har i många år varit ett par hundra läkartjänster vakanta på hvc och läget har förvärrats. Samtidigt finns det överkapacitet inom de privata vårdbolagen men deras snabba vårdservice kommer dem till del som har tillräckligt med pengar, som har sjukförsäkringar eller hör till företagshälsovården.

Kock och vänsterpartierna, De gröna och SFP vill fortsätta denna hjärtlösa utslagning av de fattigare medborgarnas vårdtillgång som innebär hot mot hälsa och livskvalitet. Det finns brister i varje reform och denna reform har utarbetats sedan 2005 och oppositionspartierna har då de burit regeringsansvar totalt misslyckats i att förbättra vårdtillgången för stora mängder medborgare som saknar pengar till behövlig grundvård. Främst pensionärer, arbetslösa och fattiga barnfamiljer har varit måltavla för oppositionspartiernas hårda utslagningsmetoder till behövlig grundvård och följderna är skrämmande.

Kock känner inte alls till hur landskapen fungerar i sitt samarbete med de bolag man gör avtal med för att erbjuda en bredare vårdverksamhet och därmed förkorta vårdköerna.

Landskapen har sina egna affärsverk som sköter hälsocentralerna och därtill avtalscentraler som privata sköter. Landskapet ger årsersättning per patient på samma grunder åt sina egna centraler som åt avtalscentralerna. Ingen kommer åt att med offerter styra ersättningsnivån. Och den avgift patienten betalar är samma överallt och blir cirka 25 euro år 2020 för läkarbesök och labbprov. Specialvården sköts genom remisser till centralsjukhus som hittills.

Men oppositionen och en del hökar från Samlingspartiet är färdiga att skrota reformen och därmed drabbar de hårt och hjärtlöst de fattigare medborgarnas vårdmöjligheter. En ny reform dröjer sedan minst fem år och offren blir många under den tiden.

Bo Holmberg