Vårdreformen tar ett stort kliv framåt men stora brister finns ännu
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott fick på onsdagen färdigt ett utkast till betänkande om vård- och landskapsreformen.
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) som är medlem i utskottet skriver i ett pressmeddelande att hon förhåller sig skeptisk till att man med reformen når de uppsatta målen.
Utskottet har under året arbetat intensivt – och inte utan konflikter – med att granska och kommentera det omfattande lagpaket som i framtiden ska styra hur vården i Finland arrangeras, finansieras och sköts.
– Det finns fortfarande stora brister i reformen. Speciellt orolig är jag för det demokratiunderskott som reformen medför, då landskapen kommer att vara av så olika storlek, skriver Rehn-Kivi.
"Vårdprocesser på svenska garanteras inte"
Att landskapen inte får beskattningsrätt är ett betydande problem, och hur de språkliga rättigheterna förverkligas ett orosmoment.
– Vårdprocesserna kommer inte att kunna garanteras på svenska. Patientsäkerheten kan dessutom vara i fara, speciellt i Vasa sjukvårdsdistrikt, då distriktet inte beviljades omfattande dygnet runt-jour.
Det finns fortfarande många stora frågetecken kring reformen. Hur finansieringen för Ålands landskap ska ordnas är ännu helt öppet, och Nylands situation är otydlig. Nyland med sina 1,6 miljoner invånare spelar i en helt annan liga än de andra landskapen.
– I framtiden måste fokus speciellt läggas på att bygga fram en särlösning för Nyland, säger Rehn-Kivi.
Hon konstaterar att de brister som finns i både landskaps- och valfrihetslagen kommer att behöva rättas till under nästa riksdagsperiod, såtillvida att lagarna godkänns av den sittande riksdagen.
VF: Nej till marknadsmodell
Riksdagsledamot och utskottsmedlem Anna-Kaisa Pekonen (VF) skriver i ett pressmeddelande att de justeringar som utskottet i sitt betänkande föreslår är otillräckliga. Hon konstaterar att det fortfarande finns brister i lagarna i relation till grundlagen, och frågan om hur vården i framtiden ska finansieras är delvis öppen.
– Man har inte förberett sig på de tilläggskostnader som förorsakas av patienter som flyttar från den offentliga vården till den privata, säger Pekonen.
Hon konstaterar att den fortsatta beredningen av vårdreformen måste ske med landskapsmodellen för ögonen, men att tanken på att öppna vården för marknadskrafterna kan glömmas.
Grundlagsutskottet kan – igen – försena arbetet
Social- och hälsovårdsutskottets utkast till betänkande går nu tillsammans med lagpaketet till behandling i grundlagsutskottet. Grundlagsutskottet har redan två gånger tidigare skickat lagarna till ny beredning på grund av betydande brister. Om man där gör tummen ner ännu en gång kommer beredningen av vårdreformen att bli en affär för nästa riksdag och regering.
Efter grundlagsutskottet ska social- och hälsovårdsutskottet behandla lagarna ännu en gång innan de förs till behandling i plenum. Målet har varit att riksdagen ska rösta om lagarna innan jul.
Ari Sundberg/SPT
Social- och hälsovårdsutskottet om vårdreformslagarna – nedslag i betänkandet
Regeringens proposition kvarstår men utskottet föreslår ett flertal ändringar till ett stort antal lagparagrafer.
Finansiering: bättre möjligheter för landskapen att få finansiering från staten om kostnaderna för vården stiger mer än förväntat.
Produktion av vårdtjänster: samarbetet mellan landskap och social- och hälsovårdssektorns organisationer bör ges större utrymme, högre status och fastare strukturer.
Kompensation till kommuner: bättre system för kompensationer till kommuner som löper risk att förlora ekonomiskt på att fastigheter överförs till landskapen.
Kundplan: användningen av en så kallad kundplan begränsas till att gälla endast personer med omfattande servicebehov.
Dataskydd: betydande kompletteringar till regelverket om dataskydd.
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande gäller de tre centrala lagarna för landskaps- och vårdreformen: lagen om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården, lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården samt lagen om produktion av social- och hälsotjänster.
Källa: riksdagsinformationen