Vårdreformen kan gynna Åboland och Åbo
Nya välfärdsområden ska ta över social- och hälsovården samt räddningsväsendet från början av år 2023. Redan i början av år 2022 ska områdesval hållas. Tidtabellen är mycket stram och kräver en snabbstart.
Det kommer att grundas 22 välfärdsområden i Finland, om regeringens förslag godkänns i riksdagen. Av dessa 22 områden utgör Helsingfors stad ett eget område. I Egentliga Finland samlas all social- och hälsovård och räddningsväsendet under samma paraply, då Egentliga Finlands välfärdsområde skapas.
Det finns ändå orsak att vänta på riksdagens beslut innan man basunerar ut att en vårdreform med nya välfärdsområden blir verklighet. Försöken att reformera social- och hälsovården startade redan år 2006, då Vanhanens regering försökte driva igenom en reform. Efter det har ytterligare ett antal regeringar försökt genomföra en vårdreform utan att lyckas.
Den nuvarande regeringens förslag till vårdreform har en större chans att förverkligas än de tidigare regeringarnas versioner av en vårdreform. Huvudorsaken till att riksdagen sannolikt godkänner reformen, är att den innehåller klart färre komponenter än de tidigare modellerna till ny vårdstruktur. De tidigare försöken har fallit på grund av allt för avancerade konstruktioner.
Den nu aktuella vårdreformen är ändå inte problemfri. Kostnaderna för att förverkliga reformen är i miljardklassen, vilket ytterligare ökar den offentliga sektorns kostnader. Då den kommunala beskattningen minskas med 13,26 procentenheter, kommer kommuner med höga statsandelar att gynnas, medan andra kommuner kommer att ha tryck på att höja skatterna. Överlag kommer det att bli svårare att finansiera den kommunala verksamheten.
När man i framtiden kombinerar trycket på att höja skatterna i kommunerna med att de nya välfärdsområdena skulle få beskattningsrätt senast år 2026, är risken stor att skattesatsen totalt sett stiger.
I Egentliga Finland blir det bråttom med att komma ingång med förberedelserna för att skapa ett välfärdsområde. I många andra landskap är man redan i full gång med förberedelserna. Kommunerna kommer i snabb takt att vara tvungna att avsätta resurser för att förbereda en överflyttning av social- och hälsovården till ett nytt välfärdsområde. Tidtabellen är så stram att många planerade projekt i kommunerna inte kommer att kunna förverkligas.
För Åboland och Åbo är det en stor fördel, nästan lottovinst, att den svenskspråkiga verksamheten i hela landet ska koordineras av Egentliga Finlands välfärdsområde. Det här betyder att vård och service på svenska hela tiden kommer att finnas på agendan i Egentliga Finland. Det här gynnar definitivt Pargas och Kimitoön och kan till och med förbättra utbudet av service och vård på svenska i Åbo.
Det som är märkligt i sammanhanget är att ansvaret för den svenskspråkiga verksamheten har delats på två välfärdsområden. Egentliga Finland ansvarar för samarbetet kring vård på svenska, medan välfärdsområdet i Västra Nyland ansvarar för att utveckla vården på svenska. Den här modellen måste närmast ses som en politisk manöver, eftersom den inte kan anses gynna den operativa verksamheten.
I Åboland och Åbo är det nu skäl att omedelbart inleda arbetet med att skapa en stark och tydlig roll för vården och servicen på svenska. Personresurserna, språkkunskapen och kännedomen om behoven av vård och service på svenska finns i huvudsak i Pargas och på Kimitoön. Åbo finns med på ett hörn, men intresset för svenskspråkig offentlig service har i alla fall inte tidigare prioriterats i Åbo. Åbo har i huvudsak ansett att det svenskspråkiga servicebehovet kan skötas via köptjänster.
De kommande välfärdsområdena kan även i framtiden köpa in tjänster av privata aktörer. Men det nuvarande vårdreformsförslaget betonar starkt den offentliga sektorns ansvar i social- och hälsovården. Allt det som hittills definierats i vårdreformen handlar om administration och finansiering. Hur social- och hälsovården kommer att skötas i praktiken återstår att se.
För att skapa ett välfärdsområde som kan arrangera områdesval om drygt ett år, krävs det nästan en panikstart i Egentliga Finland och alla 27 kommuner i landskapet. Om hela verksamheten ska övergå till en ny organisation om två år, kommer det att kräva gigantiska insatser av alla involverade parter.
Även i det tvåspråkiga Åboland finns det redan nu orsak att dela in vardagen i de som jobbar med att förbereda det nya välfärdsområdet och de som jobbar med den nya reducerade kommunen. Trots att riksdagen inte ännu har godkänt reformen, lönar det sig att skrida till verket.
Åboland erbjuds en stor roll i koordineringen av social- och hälsovården i hela Finland. Nu gäller det att ta vara på möjligheten.