Var en av apostlarna kvinna?
Maria Magdalena
2 av 5 stjärnor
USA/Australien 2018
Regi: Garth Davis
Manus: Helen Edmundson, Philippa Goslett
I rollerna: Rooney Mara, Joaquin Phoenix, Chiwetel Ejiofor, Tahar Rahim
2:00 F12
Jesus från Nasaret och hans lärjungar är på väg till Jerusalem. Folket är förtryckt och många hoppas på en revolution; det nya riket, Guds rike på jorden.
Filmen ”Maria Magdalena” inleds i en liten by där kvinnans plats är vid fiskenäten som någons hustru och mor. Maria Magdalena är konstig. Hon har egna tankar och hon vägrar gifta sig.
Inte ens männens försök att driva ut det onda ur henne, genom att nästan dränka henne, får henne på andra tankar. Däremot nog läkaren, senare frälsaren som är på besök demonstrerande några av sina underverk. Skådespelaren Rooney Mara tolkar och följer händelserna med stora uppspärrade ögon.
Maria Magdalena var en den kristna trons apostel fram till ungefär år 500 då någon kvinnohatande påve påstod att hon var en sköka. 2016 säger Vatikanen dock att Maria Magdalena är en apostel bland andra apostlar. Mera vågar filmen inte säga eller antyda. Troende eller inte, filmmakarna vågar inte trampa någon på tårna.
På vandringen lär vi känna en sympatisk men dum Judas (Tahar Rahim). Judas (och alla andra också) missförstod allting angående det nya riket, och i sin besvikelse gör han senare något dumt. Det är egentligen bara Maria Magdalena som lyssnar och förstår. Att hon förstår och att Jesus litar på henne gör Petrus (Chiwetel Ejiofor) svartsjuk. Evangelierna bekräftar: Maria Magdalena såg Jesus dö och uppstå. Att det var hon, gör lärjungarna ännu mera avundsjuka.
Vad vill filmarna med filmen? Vad än det är så har de misslyckats med presentationen. Varför gjorde de en konstnärlig film utan mening? Med motiveringen att konst ska upplevas, inte förstås? Vi skall uppleva Maria Magdalenas upprättelse via ett drama utan drama där Rooney Mara (Lisbeth Salander på amerikanska) och Joaquin Phoenix mest glor på varandra. De talande blickarna och närbilderna är stumma i den här filmen.
Landskapen är grå bibliska klichéer. Om Maria själv fått berätta oblygt (hon är förresten inte huvudkaraktären) så hade vi trott när vi sett.
Filmen vill vara annorlunda men är för försiktig och konstnärligt outtalad, långsam, trevande, tråkig. De flesta underverken radas upp, sedan templet och torghandeln där, korset, döden och uppståndelse.
Vi har gott om tid att tänka egna tankar, till exempel hur mycket som missförståtts och eller missbrukats i omgångar under dryga tvåtusen år. Eller att mycket kan botas med tankens kraft. Självsuggestion; men filmen är inte hypnotisk, bara dröjande tråkig, för försiktig och konstnärligt outtalad.
Filmen försöker inte tolka Bibeln och teologin; filmen visar världen av i dag ty den predikar förlåtelse, fred, jämlikhet, rättvisa. Älska din nästa. Och kvinnan ska också vara jämställd.
Så värdelös är filmen inte.
Övriga premiärer
Grottmannen Dug (Early Man)
3 av 5 sjärnor
USA/Storbritannien/Frankrike 2018
Regi: Nick Park
Manus: Mark Burton, James Higginson, John O’Farrell
Svenska röster: Daniel Norberg, Happy Jankell, Oscar Zia
1:29 F7
Nick Park som tidigare regisserat, och Aardman Animations studio som producerat Wallace & Gromit-filmerna gör oss smått besvikna. Grottmänniskorna (Early Man) som tvingas spela fotboll mot giriga bronsålderstyranner är bara bitvis roliga. Leranimationen har för mycket krystat och för lite humanism eller kunskap om människan på jorden i utvecklingen.
Every day
USA 2018
Regi: Michael Sucsy
Manus: Jesse Andrews (David Levithan, roman)
I rollerna: Angourie Rice, Justice Smith, Owen Teague
En romantisk tonårsfilm om identitet och om att det till syvende och sist är det som finns inuti mänskan som räknas. En tonårsflicka träffar en annan kallad A. A byter skepnad varje dag, ”Every Day”. Att förälska sig i en ny person som är samma person men av olika kön, etnicitet, storlek varje gång.
Yrittäjä
Finland 2018
Manus och regi: Virpi Suutari
Dokumentär
1:17
En snygg dokumentär om två originella företag; kvinnorna som hittade på och utvecklade trendiga födoämnet havreprotein (nyhtökaura) och familjen som kombinerar tivoli och basturökt skinka.
Krister Lindberg
lindbergfilm@gmail.com