Välfärdssystemet kan designas bättre – kompetensutveckling ger välfärdssektorn hopp och lösningar

Privat
två kvinnor ler mot kameran, vinjettbild
Heidi Kronqvist, Jenny Wiik
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

I medierna kan vi dagligen läsa om stora utmaningar med hälsa och välfärd.

Social- och hälsovårdens personal möter ofta svåra och komplexa situationer.

Välfärdssystemet är ett resultat av design, vilket betyder att vi också kan designa det bättre.

De kan känna en ökande otillräcklighet och etisk stress. Samtidigt kan det vara svårt att locka nya arbetstagare till branschen på grund av tunga arbetsförhållanden och låg uppskattning av yrket.

Välfärdssystemet är ett resultat av design, vilket betyder att vi också kan designa det bättre.

Design betyder mera än stilrena kaffekoppar och vackra klänningar.

När man talar om designtänkande omfattar det hela den arbetsprocess som behövs för att utveckla innovativa lösningar, skapa prototyper och testa dem.

I designprocessen utgår man från användarens behov och strävar efter att skapa hållbara system och hälsosamma miljöer.

Resultatet ska vara ett fungerande samspel mellan visuell kommunikation, materiella objekt, aktiviteter och tjänster, och miljöer där människor lever, arbetar, leker och lär.

I takt med att omvärlden och samhället förändras behöver vår syn på förändring, anpassning och utveckling hänga med.

Novia har under 2024 formulerat en ny strategi, och till ett av yrkeshögskolans styrkeområden hör välfärdsdesign.

Detta innebär att ta in designtänkande i vårt forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete (FUI), och i arbetet med att utbilda framtidens social- och hälsovårdspersonal.

De här aktiviteterna fokuserar på att möta arbetslivets behov och främja hållbar utveckling.

I projektet Kompetensbanken har vi från starten 2023 utgått från designtänkande och servicedesign för att kunna säkerställa att slutanvändarna får en meningsfull och funktionell produkt.

Med designmetoder kan vi optimera interna processer, öka effektiviteten och hålla fokuset vid ett helhetsperspektiv.

Kompetensbanken är ett projekt som finansieras av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Sundells stiftelse och Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet och pågår i tre år.

Syftet med projektet är att ge yrkesverksamma och blivande yrkesverksamma lättillgängliga förutsättningar att bemöta och stöda barn, unga och familjer i risk för utsatthet, samt stöda de yrkesverksamma i arbetet med äldre och deras anhöriga.

Mycket utvecklingsarbete görs idag inom olika projekt, och för att kunna sprida resultaten till en bredare publik vill vi samla allt material på en och samma webbsida.

Det är viktigt att kompetensutvecklande material finns lättillgängligt.

Social- och hälsovårdspersonalens arbetsdag är hektisk och tid eller pengar för kompetensutveckling hittas alltmer sällan.

Därför är det viktigt att kompetensutvecklande material finns lättillgängligt.

Genom projektet skapas en lärorik och växande plattform med aktuellt material för social- och hälsovårdspersonalens kompetensutveckling nu och i framtiden.

Även övriga intresserade kommer att hitta läsvärt material.

På Kompetens.fi publiceras till exempel verktyg till småbarnspedagogik och skolcoacher, forskningsresultat kring välfärdsteknologi och äldreomsorg, integrationsstödjande material och fortbildning för ett hållbart arbetsliv.

Lanseringen sker under 2025.

Kompetensutveckling är idag inte enbart en möjlighet utan även en nödvändighet.

Det gynnar den personliga utvecklingen och anställningsbarheten, och är i det långa loppet en faktor till organisationers överlevnad.

Kompetensutveckling höjer kvaliteten och effektiviteten på vårt arbete och gynnar även kreativitet och innovationsförmåga.

Lösningar till välfärdssektorns utmaningar kan hittas i välfärdsdesign, genom kreativt samskapande och lättillgänglig kompetenshöjning.

Heidi Kronqvist

Projektledare, Yrkeshögskolan Novia

Jenny Wiik

Projektledare, Yrkeshögskolan Novia

Publicerad: