Välfärdsområdena jobbar med stora strategier för att lösa vårdkrisen – "Ineffektivt och ekonomiskt dåligt att hela tiden tvingas ta in ny personal"

Trivsel. Ledarskap. Löner.

Tätare samarbete med högskolorna men också andra stadiets skolor.

Det är några saker som måste vara i skick om man ska få personal till den krisande vårdbranschen i framtiden.

Det är saker som välfärdsområdena i Finland måste jobba och jobbar med.

I Egentliga Finland sker stora delar av det övergripande jobbet i en ljusbrun stenbyggnad uppe på kullen vid ÅUCS stamsjukhusområde.

Inne i byggnaden arbetar flera personer som har chefspositioner på ÅUCS och Varha, bland dem Tarja Heino-Tolonen.

Heino-Tolonen är administrativ överskötare och leder projektet Uppskattat av de professionella (Ammattilaisen arvostama) vars målsättning är att göra välfärdsområdet attraktivt, livskraftigt och få tillräckligt med personal.

– Vi har stora utmaningar och måste hitta konkreta lösningar. För att vi ska få tryggat vården i framtiden måste vi ha tillräckligt med personal, men vi måste också tänka hur man gör saker och hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan de anställda, säger Heino-Tolonen.

Personalens upplevelse av sin arbetsplats är en viktig sak.

– Det är ineffektivt och ekonomiskt dåligt att hela tiden tvingas ta in ny personal. Man behöver se till att folk trivs på jobbet, så att de stannar kvar, säger Heino-Tolonen.

Arbetet är delvis i startgroparna. Det görs tillsammans med personalen och man frågar dem om hur de upplever arbetet genom regelbundna enkäter.

Man har också kört igång med en utbildning för cheferna och fortsätter utveckla bland annat karriärmodeller.

Målar med bred pensel

Utmaningarna är ändå många. Välfärdsområdets vårdpersonalstyrka är cirka 10 000 personer. Strategin ska täcka många aspekter och berör även annan personal. Det är som bekant också brist på läkare och socialarbetare i hela Finland.

Många upplever att arbetet är belastande och att det inte motsvarar den utbildning man har gått. Allt flera går i pension och personalbristen leder till en ond cirkel.

– De senaste omfattande arbetsstridsåtgärderna är också ett tecken på en lång missnöjdhet med löner som inte motsvarar arbetet, säger Heino-Tolonen som i övrigt inte gärna diskuterar löner.

De följande åren kommer lönerna att harmoniseras inom välfärdsområdet. Det här arbetet har man redan börjat.

Ett problem är att det inte ännu finns ett gemensamt lönesystem enligt arbetsuppgifter. Det gäller hela Varha.

– Men vi arbetar med det. Och det arbetet görs också nationellt.

Man lär sig berätta om tanken bakom beslut och grunder till olika strategier

Då stora strategier dras upp ska de också hålla en längre tid. Det kan vara utmanande, bland annat eftersom politikerna i välfärdsfullmäktige byts ut vart fjärde år.

– Man måste ändå bygga upp en strategi som ger riktlinjer för vilken väg man väljer på ett övergripande plan. Som tjänsteman måste man lära sig hur man ska berätta om saker så att alla förstår vad man pratar om. Man lär sig berätta om tanken bakom beslut och grunder till olika strategier.

De viktigaste delarna för att få personal att trivas är enligt Heino-Tolonen arbetsförhållandena, att personalen får arbeta med det de utbildats för men också möjligheter att utvecklas i karriären, att ledarskapet och förmanskapet fungerar och hur arbetet fördelas.

– Då personalen trivs återspeglas det också i klienternas upplevelser av vården.

Tätt samarbete med universiteten och forskarna intresserade

Heino-Tolonen har jobbat för Birkalands sjukvårdsdistrikt i 27 år, i flera olika chefspositioner, innan hon kom till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ifjol.

Ledarskap och att arbeta med ett bredare arbetsuppgiftsområde intresserar henne. Också Varhas täta samarbete med universiteten och forskning intresserade.

Hur ser då Heino-Tolonens egen vanliga vardag ut på jobbet?

– Möten, möten och möten! Det är där vi planerar, diskuterar och drar upp riktlinjer. Det är omväxlande och en del sker på distans.