Väglagen i Pargas och Nagu betalar 20 000 euro mer för Finferries färjor – väglagsordförande: "Det börjar bli för ekonomiskt betungande"
Alla åboländska väglag med färja har valt det näst dyraste av Finferries nya hyresavtal. Konsekvenserna för väglagen varierar, alternativt är de i dagsläget okända.
De berörda väglagen är Sorpo i Pargas och Sandö, Haverö och Vikom-Käldö-Vallmo i Nagu. Finferries säger att de höjda hyresnivåerna behövs för att undvika förluster.
Tidigare har årshyran varit på 42 000 euro men i fjol presenterade Finferries tre nya hyresalternativ för väglagen.
För 15 000 euro per år skulle väglagen stå för alla övriga kostnader. För 59 000 euro skulle Finferries stå för en del av servicen, och för 96 000 euro skulle väglagen enbart behöva anställa färjförare.
Väglagen har nu gått in för höjningen till 59 000 euro per år men egentligen handlar det om en större höjning än så.
– Med de försäkringar som kommer till landar årshyran på 62 000 euro, säger Tor Johansson på Haverö.
Dessutom ingår inte en del service som ingick i det förra avtalet, vilket betyder att i dagsläget vet väglagen inte hur mycket färjtrafiken kommer att kosta dem nästa år.
Det här irriterar Johansson. Han tycker att Finferries mörkat information som väglagen kunde ha nytta av.
Delägarna i väglagen står inför höjda avgifter, men betalningsbördan blir olika tung beroende på väglagens storlek och på om delägarna är sommarboende eller fast bosatta och har verksamhet på ön.
Väglaget på Sorpo, som har 50 delägare, går in för en höjning som för en sommarboende innebär 50–70 euro mera per år, och för en fast bosatt med bil 120–150 euro mera.
Väglagets ordförande Johan Hermansson säger att de med affärsverksamhet på ön kan räkna med en höjning på 1 500–2 000 euro per år. Han hör själv till dem.
– Jag betalar redan 7 000 euro.
På Sandö är väglagets styrelsemedlem Trygve Löfroth osäker på hur stor höjning de knappt 100 delägarna står inför.
Allt hänger på om staten klarar av att stöda väglagen med 80 procent av utgifterna.
På Haverö säger Tor Johansson att fast bosatta med affärsverksamhet är uppe i årliga väglagsavgifter på mellan 10 och 15 000 euro.
– Vi som inte betjänas av den fasta förbindelsen måste betala en massa. Okej, vi har en högre servicenivå med fler turer. Men vi ska hosta upp dessa pengar, och det påverkar kassan.
Kaj Åberg, ordförande för väglaget Vikom-Käldö-Vallmo, som har 200 delägare, säger att höjningen där inte är dramatisk.
De som betalar minst klarar sig med mindre än en femtiolapp på årsbasis.
Börjar nå vägs ände
Statens stöd till väglagen har alltså varit 80 procent av utgifterna.
Men inte alla utgifter täcks av det statliga stödet, till exempel bokföringstjänster och arbetsutrustning måste väglaget själv stå för. Och stödet gäller färjtrafiken, inte vägunderhållet.
Johan Hermansson på Sorpo befarar att den budget som NTM-centralen har för väglagsfärjorna inte kan matcha Finferries hyreshöjning.
– Det börjar bli för ekonomiskt betungande. Vi är glada amatörer som nu förutsätts fungera som arbetsgivare och redare. Det här tillvägagångssättet börjar vara till vägs ände.
Staten tar inte över
Så vad är lösningen på väglagens ekonomiska trångmål? Sandö försökte sig i fjol på att få färjan förstatligad men den skrivelsen fick nej och ligger nu på is, säger Trygve Löfroth.
Tor Johansson tror inte att staten kommer att ta över färjorna, helt enkelt för att det skulle öka på kostnaderna.
Johansson tycker att man istället borde jobba för att staten skulle stå för 100 procent av de godkända utgifterna, och att väglagen skulle betala för det övriga.
Johan Hermansson säger att det viktigaste är att man får det 80-procentiga stödet säkrat.
Max 80 procent troligt
Det pågår ett aktivt lobbningsarbete för att väglagens börda inte ska växa.
Lobbandet via Skärgårdsdelegationen och via väglagen själva – främst genom den samlingspartistiska lokalpolitikern Heikki Liede i Salo som är ordförande i väglaget som sköter Pettufärjan i Finby.
Det verkar som om att ett 80-procentigt stöd är det mesta som väglagen kan hoppas på. På utlåtanderunda just nu är nämligen en förordning till den nya lagen för enskilda vägar, som träder i kraft nästa år.
Statsanslagen höjs
Riksdagsledamoten Stefan Wallin (SFP) säger att det finns tre saker att notera i det juridiska ramverket.
Dels höjs statsanslaget för enskilda vägar och färjor från 13 till 17 miljoner euro.
Dels heter det i förordningsutkastet att färjelägen som betjänar fast bosättning ska prioriteras när anslaget fördelas, och dels blir maximinivån för stödet 80 procent av utgifterna.
– Det här ger ett hyggligt ryggstöd för fortsättningen också när hyresnivån höjs, säger Wallin.
Efter landskapsreformen flyttas fördelningsbesluten till landskapen.
Det betyder att om väglagen i den åboländska skärgården vill ha maximal utdelning så måste det finnas politiker i beslutandeorganen som känner till skärgårdens förutsättningar, säger Wallin.
Finferries avtal med väglagen träder i kraft nästa år och är femårigt, även om Sorpo väglag förhandlar om att få det till ett tillsvidareavtal.
LÄS OCKSÅ: