Vad verkar närande, vad tärande på vår hälsa?

I det föregående tog jag upp frågor om smittspridning och underströk då näringsunderlagets betydelse. Jag lyfte fram underlagets, d.v.s. människans, uppbyggnad, kondition och motståndskraft som utslagsgivande för smittans spridning och mikrobernas förökning.

Jag beskrev också mänskan som en trefald, som består av fysisk kropp, livskropp och själskropp, vilka alla påverkas och delvis styrs av jaget, vår individuella personlighet, liksom som en orkesterdirigent. Nu vill jag lyfta fram några faktorer som dels när dels tär på delarna i denna trefald.

Födan i form av mat och dryck när speciellt den fysiska kroppen. Födan ersätter förbrukad vävnad, tillför energi, ökar vår motståndskraft.

Men genom födan kan vi också få i oss olika pesticider, miljögifter, tillsatsämnen m.m. som är skadliga och som belastar vår förmåga att motstå smitta. Därför är målet en god balans, ett fungerande jämviktstillstånd mellan födans uppbyggande och nedbrytande verkan.

Detsamma gäller livskroppens funktioner. Där utgör andningen ett praktexempel: Vi andas kontinuerligt in syre via luften och får så omedelbart tillgång till nytt liv, medan vi i utandningen gör oss av med koldioxid, som annars skulle göra oss vanmäktiga, rentav ta kol på oss. Luftens kvalitet är alltså oerhört viktig!

Men livskroppen tar dessutom till sig näring också genom syn- och hörselintryck samt genom huden. Så kan t.ex. skön musik eller ett vackert landskap nära och inspirera oss, medan dunkande heavy metal-musik och en våldsam video få oss att må illa.

Eller så kan i sig en vacker makeup ge näring och välbefinnande åt huden, men också orsaka allergier, utslag m.m.

Känslokroppen åter är säte för en mängd positiva, men också negativa känslor och stämningar. Vänskapligt umgänge, social gemenskap, gott humör m.m. är grundläggande ”näring” för välbefinnandet. Detta hotas nu i dessa coronatider.

Men motsatsen är också möjlig; all slags konflikt och fiendskap kan uppstå, då negativa, fast obetydliga känslor tar över, vilket sedan kan leda till nyhetsrubriker.

Den mänskliga trefalden ovan genomträngs och styrs mer eller mindre av vårt jag, vår individualitet. Denna ”instans” har till uppgift att fungera som garant för mänskan i hennes roll som skapelsens krona. (Detta sagt utan ironi.) Redan klart tänkande, planmässigt handlande, filosoferande, meditation, religiositet, höga ideal m.m. är ägnade att nära jaget i dess arbete på individens och tillika omvärldens bästa. Men jaget bär också på destruktiva tärande förmågor, som kan leda till förstörelse, ja förintelse. Här gäller åter balansgång.

Men om vi kan tillföra vårt individuella jag dylik andligt spis, kan vi hålla oss vakna, friska och utveckla bästa möjliga motståndskraft bl.a. mot smitta. Dylik näring kan då hindra oss från att bli begärligt näringsunderlag för diverse mikroorganismer. Samtidigt kan vi höja vår beredskap att fylla rollen som skapelsens krona. Återkommer ännu med en sammanfattning.

Rolf Nylund

Åbo