Vad är du egentligen värd? Inte mödan!

”Genom att använda munskydd är du feg och du stöder totalitarism och frihetsberövande!”

Denna kommentar till ett pro-amunskydd inlägg på LinkedIn spräckte min sociala bubbla fullständigt. Jag hade hört ryktas om attityden, men att se det framför näsan var en chock. Det är rentav genant hur enfaldigt det är att likna användningen av munskydd med tortyr, frihetsberövande och allmän brist på mänskliga rättigheter som totalitarism bygger på. Jag är frestad att skriva att man inte ens kan jämföra det totalitära påtrycket den vitryska löparen har fått erfara för att hon yttrat sin kritik mot etablissemanget och vår regerings munskyddspolicy.

Men visst går det. Det förra är symptomatiskt för totalitarism och målet är att sätta bukt på dissidenter för att hålla regimen vid makten. Det senare ett element av en säkerhetsstrategi med ändamålet att trygga medborgarnas hälsa.

Enkelt. Att likna det lilla bidrag som staten ber av oss för att lindra den största pandemin någonsin med totalitarism är en skymf mot dem som faktiskt genomlider en totalitär regim. Vad dessa anti-X personer inte inser är att deras handlingar lägger ett lågt pris på någons liv. När de vägrar att använda munskydd ökar det risken att smitta vidare coronaviruset till någon som blir allvarligt sjuk av viruset.

Men bär de själva risken?

Nej, däremot uppskattar de att deras medmänniskas liv och hälsa inte är värda den lilla mödan att sätta en papperslapp på fejset och betala några cent för den.

Antagligen kommer de aldrig att få veta att de smittat någon som avlider eller hamnar i en respirator.

Men att välja sin egen bekvämlighet framom någons liv eller hälsa är en form av förvrängd infantilitet som verkar prägla en del av vår befolkning. Coronapandemin är egentligen bara toppen av isberget. Vår konsumtion av varor följer samma mönster.

”Designed in USA, produced in X” är inte helt obekant. Det trevliga jobbet görs i rikare länder och den globala södern sköter skitgörat!

Mängder av de produkter som vi konsumerar (läs: handlar och kanske använder) tillverkas i länder där mänskliga rättigheter är mer fantasi än verklighet.

Vi kan betala 5 euro för våra t-skjortor eftersom de är tillverkade i globala södern och människorna där betalar de resterande eurona med sin hälsa, miljö, sina rättigheter och sitt liv.

Och eftersom varorna vi köper är billiga och våra tjänster dyra fixar vi ju inte plaggen eller varorna när de går sönder. Det är ju ingen idé. Vi köper nytt. Men kanske vi borde tänka om hur vi värderar saker? Istället för att uppskatta ändamålsenlighet från ett finansiellt perspektiv är det värt att fundera på vad produktionen av varorna inneburit.

Vem har offrat sina lungor för att vi ska kunna se stiliga ut eller ha den senaste paddan som är 20 gram lättare än förra versionen. Det som saknas i dagens tankesätt är en förståelse för faktumet att någon någonstans betalar alltid för det vi handlar, det kan vara vi eller någon annan. Det är upp till oss att bestämma vem som står för kostnaderna.

Att låta sig vaccineras, tvätta händerna, använda munskydd eller att handla trendiga kläder och prylar är i grunden inte ideologiska utan moraliska val eftersom de har verkliga följder för våra medmänniskor!