Utrotningshotade djur- och växtarter
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I nyheterna har åter djurarter och växtarter som hotar dö ut varit på tapeten och naturskyddsorganisationerna och naturvårdande myndigheter vädrar morgonluft och ökat inflytande. Men man måste inse vilka som är de stora och oundvikliga orsakerna bakom företeelsen: mänskornas utbredning till följd av jordens överbefolkning och förändringarna i miljön och klimatet som skett delvis till följd av den tillväxtorienterade ekonomin. Allt detta inskränker och försämrar livsmiljön för de hotade arterna och här hjälper i många fall inte fridlysning. Intensiv jakt och överfiske hotar några arter, men bakom allt har vi slutligen befolkningstillväxten, som många människor inte vill erkänna som något problem.
Men framför allt måste man behålla förnuftet och inte gå med på skydda alla arter på alla håll till vilket pris som helst. Människan är visserligen beroende av en livskraftig natur och det är den enda hållbara motiveringen till naturskyddet. Men vissa områden har nu redan tagits i människan tjänst. Inte skulle mänskligheten överleva om vi skulle låta naturen ta över åkrarna igen. Likaså är helt galet att tillåta på 1800-talet bortjagade vargar att åter breda ut sig inom områden med jordbruk och boskapsuppfödning; det är både dålig ekologi och ännu sämre ekonomi. Att hålla råttorna stången i städerna och lössen och mössen i hemmen anses väl vara självklart, likaså att rensa ut ogräs från växtodlingar. Sålunda finns det faktiskt både djur och växter, som man under gånga tider med goda skäl har bekämpat och alltjämt borde kontrollera!
Därför är det enda rätta att hålla bebyggda områden vargfria – blickar man lite vidare omkring utanför landets gränser inser man att vargen inte är speciellt utrotningshotad – och också att begränsa antalet sälar och skarvkolonier i skärgården. Då kan vi konsumera mera fångad vildfisk och skogsvilt och uppföda kött- och mjölkproducerande djur på ett traditionellt och ekologiskt sätt. Och samtidigt låta barn och andra utan större risk röra sig i vår natur.
Jan-Erik Ingvall
Helsingfors