"Ur kvinnans värld" retade vissa ÅU-läsare – se senaste avsnitt i ÅU:s nya videohistorik
ÅU:s Meta Torvalds och Yrsa Lindroos blev en riksnyhet i Finland år 1971.
Så stort var det på den tiden att Åbo Underrättelser, landets äldsta tidning, som den första tidningen i landet både hade en kvinnlig chefredaktör och en kvinnlig redaktionssekreterare.
Redan långt tidigare gjorde kvinnorna sitt intåg på ÅU.
För drygt hundra år sedan blev Alfhild Holmberg år 1922 Åbo Underrättelsers första fastanställda kvinnliga medarbetare.
"Ur kvinnans värld"
Hon redigerade spalten "Ur kvinnans värld", som var en helsida i söndagens tidning.
– Alfhild Holmberg var en stark förespråkare för utveckling och moderniteter inom hem och hushåll, säger Pia Heikkilä, långvarig nyhetschef på ÅU.
Hon har bekantat sig med Alfhild Holmbergs arbete i samband med bakgrundsarbetet till sin bok om den aboensiska aktivisten Anna Bäckström, som utkom förra hösten.
– I spalten tog Alfhild Holmberg upp frågor som låg kvinnolivet nära. Hon ville rationalisera hushållsarbetet som kvinnorna var bundna vid och förespråkade degknådningsapparater och den tidens diskmaskiner.
Också för att driva kvinnofrågor
Holmberg passade också på att utnyttja spaltutrymmet för att driva politik och kvinnosak.
– Det upprörde läsekretsen. Det fanns manliga läsare som tyckte att Alfhild uppeggade fruntimren, säger Heikkilä.
Alfhild Holmberg var gift med ÅU:s dåvarande chefredaktör Einar Holmberg.
– Hon var också aktiv inom Martharörelsen i Åbo och Åboland, och en omtyckt föredragshållare, säger Heikkilä.
Även om det inte finns några läsarundersökningar från 1920-talet breddade Alfhild Holmbergs texter läsekretsen, eftersom hon uttryckligen behandlade frågor som intresserade kvinnor.
– Spalten användes också för debattinlägg. Hon hade åsikter om familjeliv och barnuppfostran, vilket engagerade läsarna och fick dem att kommentera. Spalten gav henne också smeknamnet "Urkvinnan", säger Pia Heikkilä.
Ansågs vara för radikal
Alfhild Holmberg ställde upp i riksdagsvalet 1936 för SFP, men blev inte invald.
– Det fanns husfäder som förbjöd sina fruar att rösta på henne. De tyckte att hon var för progressiv, även om man kan undra hur radikal en borgerlig trebarnsmor kunde vara på den tiden. Men de ansåg att det var upprörande att hon skrev om kvinnosak och ur ett kvinnligt perspektiv, säger Heikkilä.
Se det senaste avsnittet i den nya videohistoriken om ÅU 200 år med skådespelaren Riko Eklundh som guide här: