Uppmärksamma internationella hörseldagen i dag, den 3 mars
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
| Den 3 mars uppmärksammas den internationella hörseldagen, World Hearing Day. Dagen har instiftats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att uppmärksamma och främja åtgärder för att förebygga hörselskador och förbättra hörselvården globalt. Enligt WHO kommer antalet personer världen över med hörselskador att öka över tid, eftersom befolkningen lever längre och för att det förebyggande arbetet är otillräckligt. Även om situationen i Finland inte är lika dyster som i många av världens länder bör vi inte heller slå oss för bröstet. Det finns mycket kvar att förbättra för att göra hörselvården tillgänglig för alla. I WHO:s rapport påpekas att vårdpersonal har bristande kännedom om hörselskador och därför har svårt att identifiera dem. Även i höginkomstländer är fördelningen av och tillgången till hörselvård ojämn. I Finland har audionomen sedan många år legat högt på listan över yrkesgrupper det råder brist på. Finland har färre audionomer i förhållande till folkmängd i jämförelse med Sverige och Danmark. Trots att antalet hörselskadade korrelerar med de andra nordiska länderna görs det färre hörapparatutprovningar i Finland i förhållande till folkmängden, jämfört med våra nordiska grannländer. Cirka en procent av finländarna har hörapparater även om cirka 3,5 procent anses kunna ha nytta av dem. Det uppskattas att cirka 15 procent av finländarna har en hörselskada. I arbetsför ålder har ca 10 procent en hörselskada och i gruppen över 75 år ca 50 procent. Det kan ta flera år att erkänna för sig själv att man har en hörselskada. Stigma relaterat till hörapparater spelar en betydande roll. Att inte höra väl kan påverka våra möjligheter att medverka på arbetsplatsen och i sociala sammanhang. Personer med hörselskador som inte får hjälp isolerar sig ofta mer än andra, vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Forskning visar att 9 procent av alla demensfall beror på nedsatt hörsel. En annan viktig sak är det preventiva arbetet. Det är bevisat att preventiva åtgärder som att använda öronproppar och hörselskydd i utsatta miljöer skyddar vår hörsel. Trots det är vi ovilliga att använda hörselskydd i situationer där vi vet att vi utsätts för höga ljudnivåer och vi har tillgång till dem. Anledningen till detta antas bland annat vara den låga kunskapen om bullerskadors konsekvenser och skyddens effektivitet. Men det är också relaterat till sociala faktorer. Genom att öka kunskapen om hörselskador och tillgången till hörselvård kan vi förebygga uppkomsten av hörselskador. Så kan vi minska de negativa sidoeffekterna av hörselskador som förblir oupptäckta. Därför vill vi se en ökad informationsspridning i samhället om hörselskador och mer förebyggande arbete. Vi vill se tillgänglig hörselvård för alla – även på svenska. Maija Nilsson Ansvarig för intressebevakning, Svenska hörselförbundet |