Underjorden värmer genom 18 hål på Biskopsgatan i Åbo

Ville Virtanen, Tommy Rönnqvist och Jussi Toivonen ser till att Sibeliusmuseum snart kan värmas med bergvärme. Foto: Carina Holm
Publicerad:

Den här veckan har arbetena med att borra hål för bergvärme vid Sibeliusmuseum på Biskopsgatan i Åbo börjat.

Speciellt i närheten av Sibeliusmuseum kan förbipasserande höra att det borras de närmaste tre veckorna.

Ur sammanlagt 18 hål som är 115 millimeter i diameter ska värme pumpas från 350 meters djup för att efter årsskiftet värma  Sibeliusmuseum, Tryckerihuset, Domvillan, Å-huset och Humanisticum.

Sänkta uppvärmningskostnader

Stiftelsen för Åbo Akademi som äger fastigheterna har gått in för bergvärme för att sänka uppvärmningskostnaderna betydligt.

Stiftelsens fastighetschef för kommersiella fastigheter, Mika Soinio, räknar med att investeringskostnaden på 800 000 euro ska betala sig tillbaka på elva år.

– Vi räknar med att kunna sänka uppvärmningskostnaderna med 60 000–70 000 euro per år genom att övergå till bergvärme.

Gamla rör kan användas

I ett tekniskt rum i Sibeliusmuseums källare installeras tre värmepumpar som ska ersätta det nuvarande fjärrvärmesystemet.

De gamla fjärrvärmerören som redan finns i marken kan användas för att fördela värmen också i fortsättningen, vilket gör att man inte behöver göra några ändringar i de gamla byggnaderna, som till exempel i Humanisticum eller Dahlströmska palatset på Biskopsgatan 13.

Även om många av stiftelsens fastigheter är gamla kulturfastigheter innehåller de modern teknik.

– Vi kommer att ha sensorer som reagerar när det är mera människor i byggnaden och som automatiskt anpassar till exempel ventilationen efter det. På det sättet sparar vi också både energi och pengar. I Sibeliusmuseum installerar vi också LED-lampor som är energisnålare än den nuvarande belysningen, säger Soinio.

Utmaningar att borra nära Biskopsgatan

Att borra hål för bergvärme i centrum av gamla Åbo medför vissa utmaningar. En arkeolog har undersökt platserna för borrhålen och gett klartecken. I närheten av ett par planerade hål fanns gamla strukturer i marken och hålen flyttades för att inte förstöra något gammalt.

Eftersom Åbos äldsta ekar finns i närheten är det också viktigt att inte deras rötter förstörs. Därför samarbetar man också med en trädgårdsmästare.

När arbetet är klart kommer bergvärmen att synas som några brunnslock, som döljer flera hål. Gården omkring och bakom Sibeliusmuseum ska återställas efter borrningarna och meningen är att miljön ska se likadan ut efteråt.

Pehr Kalms monument får nya grannar

Pehr Kalms monument på baksidan av museet får nya borrhål som granne. Även om hålen ligger nära varandra på ytan är det femton meter mellan dem under jorden.

– Det ovanliga med det här projektet är att bergvärmen ska räcka till fem fastigheter, säger Ville Virtanen, projektansvarig i Åbo.

Samma anläggning som används för bergvärmen kan också användas för bergkyla i fastigheterna.

Ner till 350 meter

Borrar man en bergvärmebrunn för ett enfamiljshus är djupet vanligen 200 meter. Nu strävar man efter 350 meter djupa brunnar.

Det blir över sex kilometer rör som ska svetsas ihop och läggas ner i marken.

Det betyder också mängder av lera och slam som kommer upp ur jorden i och med borrningen.

– Vi räknar med tre kubikmeter tungt stendamm per hål, säger Tommy Rönnqvist från Skärgårdens brunnsborrning som borrar brunnarna.

Partiklarna ur stendammet separeras ur vattnet i två omgångar i containrar. Det renade vattnet kan sedan tappas ut på gräsmattan för att sugas upp av marken.

Ett hål per dag

På måndagen när man började borra bergvärmehålen kom man 200 meter på fyra timmar.

Efter ett tag måste borrhuvudet bytas ut då det slits.

Jussi Toivonen, projektchef, från företaget Lease Green, som ansvarar för projektet, säger att det ska vara klart vid årsskiftet.

– Om allt går bra borrar vi ett hål per dag.

Reporter, ledarskribent
Publicerad: