"Trivseln får inte glömmas bort då staden byggs allt tätare" – stadsdelsföreningen Gertruds har lobbat för sina invånare i 40 år

Snart ska Gertruds klocka i hörnet av Gertrudsgatan och Karinsgatan i Åbo få sällskap av en ny bänk.

Klockan finns i närheten av den gamla galgbacken vid Kerttulin koulu och som en del av sitt fyrtioårsjubileum donerar stadsdelsföreningen Gertruds bänken till Åbo stad.

– Tanken är att man efter att ha promenerat uppför Gertrudsbacken ska kunna sätta sig och vila på bänken medan man tittar på Gertrudsklockan, säger Henrik Halonen, ordförande för stadsdelsföreningen Gertruds.

Stads- och trafikplanering är viktiga områden för föreningen.

– Vi är en intresseorganisation, som ska bevaka våra medlemmars intressen. En enskild invånare har svårt att påverka. Det samma gäller ett enskilt husbolag. Men via föreningen finns det bättre påverkningsmöjligheter.

Mot alltför stora höghus – men förgäves

Redan för tio år sedan kämpade föreningen mot att alltför stora nya höghus skulle byggas på gamla handelsinstitutets innergård på Klockringaregatan.

– Vi var inte mot förändringen i sig, men ville att det skulle byggas måttligt inne på gården. Ärendet gick ända till Åbo förvaltningsdomstol, men nu byggs det på innergården i alla fall.

Han är kritisk mot stadens och beslutsfattarnas agerande.

Allt var redan klappat och klart

– När invånarna och husbolagen i området fick veta om planerna var beslutet så gott som klart och det fanns en politisk majoritet för höghus på innergården. Formellt hade vi möjligheter att påverka, men i praktiken hade vi ingen chans. Vi ställdes inför fullbordat faktum, säger Halonen.

Ett annat motsvarande aktuellt projekt är Gertrudskanten, Kerttulin reuna, där det ska byggas nya höghus vid Brunnsgatan på det som i dag är innergårdar mellan befintliga höghus.

Också här har bland annat Gertrudsföreningen tillsammans med flera berörda husbolag lämnat in utlåtanden där man motsätter sig att gårdarna fylls med höghus.

– Generellt sett är vi inte emot att det byggs tätare, bara det görs på ett vettigt sätt. Man ska vara noga så att boendemiljön för dem som redan bor i området inte försämras. Det behövs också ljus och rymd.

Förtätning blir lätt ett slagord

Han undrar varför man i ett land som Finland behöver förtäta städerna så mycket.

– Vi har ju ett glest land, där det finns utrymme. Det går lätt så att förtätning blir ett slagord, men man ska vara försiktig. Samtidigt finns det förstås fördelar med tanke på logistik och transport, men det kan ha drastisk inverkan på de boendes miljö och trivsel. Ju mer det byggs, desto större blir problemet också med bristen på parkeringsplatser.

Han konstaterar att om man går högst upp i hierarkin är alla ense om att det ska vara tryggt och trevligt att bo i ett visst område.

– Men när man går nedåt i hierarkin så blir målen olika. Byggherrarna vill en sak, invånarna en annan. Och staden finns någonstans där mitt emellan och ska försöka skapa en balans.

Också samhörighet – och fest

Föreningen är inte bara en intresseorganisation, också samhörigheten är viktig.

Föreningen har gett ut det fjärde tjocka numret av den egna publikationen "Kerttulin ruutu" och i dag blir det fest, där självaste borgmästaren Minna Arve ska framföra stadens hälsning.

– Hon har ju själv bott i området, säger Halonen.

Tidigare var Gertrudskvarteret mindre, men i dag räknar stadsdelsföreningen området mellan Tavastgatan, Nylandsgatan, Hipposvägen och Helsingforsvägen till sina domäner.

Hit hör med andra ord universitetsbyggnaderna och ÅUCS, men också ett flertal hus från 1920-talet vid till exempel Sirkkalagatan och hela stora Kuppisparken.

– Vi får följa med så att ingen får för sig att börja nagga den i kanten eller ser den som en tom fläck att fylla. Det kan lätt bli så att någon byggherre kan tycka att man kan ta lite av den.

Vinterbad i Kuppis

Föreningen tog initiativ till vinterbad i bassängen i Kuppis redan för flera år sedan. Då var man före sin tid och det blev inget av förslaget, men nu hoppas Halonen att det ska bli verklighet – även om han själv inte är någon vinterbadare.

Stadsdelsföreningen har omkring hundra personer som medlemmar samt omkring sjuttio–åttio husbolag, som understödjande medlemmar.

– Fler är välkomna med. En utmaning är att nå ut till folk, då höghusen i dag är låsta så att man inte kan dela ut information i postlådorna. Vi har en webbsida och jag har också tänkt att det skulle vara praktiskt med en gemensam anslagstavla någonstans.