Titlar, roller och den vardagliga komplexiteten i våra liv

Jag är inte längre ”herr” eller ”Mr”. Jag firar min semester med en ny titel, en ny flaska prima rom och den här kolumnen. Den nya titeln för självklart tankarna till vilken betydelse de har för vår tillvaro. Våra roller förändras med våra titlar.

Tänk efter.

Vi går igenom våra liv bärande på en rad olika titlar. Vissa förlorar vi och andra tilldelas oss. Vi går från att vara ungar, till pojkar, flickor eller ingendera och både och till att vara män, kvinnor eller någon annan.

Vi blir faddrar, fäder, farfäder och till sist förfäder. Vi är personal, arbetslösa och studerande – ibland i den motsatta ordningen. Men ibland glömmer vi att vi bär samtidigt många av dessa roller och det är inte sällan vi finner oss i en korseld av olika förväntningar på grund av den komplexitet av vardagsroller.

Det förstärker oss och det försvagar oss. Rollerna tvingar oss att göra val och när vi gör det väljer vi också bort något. När vi jobbar långa dagar är det tid bort från till exempel familj, hobbyer, vänner.

Vi har valt bort det eller dem. Inte explicit genom att aktivt välja att inte göra X. Utan implicit. Genom vårt val att göra nånting annat.

Vi glömmer lätt den här enkla dynamiken i situationens hetta. De där stunderna då vi febrilt filar på den sista punkten i en arbetsuppgift … typ en kolumn eller nåt … och timmarna försvinner nånstans.

Ibland ångrar vi våra val och ibland står vi bakom dem. De val vi gör under våra liv är ett kraftigt verktyg för introspektion. De om någonting berättar oss vem vi är.

De jobbigaste valen vi gör är när två tillsynes lika viktiga roller krockar eller innebär motstridiga förväntningar. Det är inte sällan vi bär ett ansvar gentemot våra kolleger och våra anhöriga eller vårt eget välmående.

Då hamnar vi i en situation där vi omöjligtvis kan tillfredsställa alla förväntningar. Vi måste välja vilka förväntningar går över de andra. Vi väljer vilken roll som går över den andra. Men det är inte alltid så enkelt.

Vi måste jobba för att lilla Kalle kan spela fotboll. Men vi kanske missar viktiga matcher för att vi måste jobba längre för att bekosta hans hobby. Men inte tidsmässigt – och mer tid får vi aldrig.

Vi intalar oss att vi kan spara kakan och äta den. När vi gör våra val är det viktigt att vi överväger vilken rolls förväntningar är viktigare och hur vi uppfyller dem – vad innebär det att vi uppfyller dem för våra andra roller?

Då kan vi fråga vad som är det viktigaste för oss. Som stöd för det kan vi dra oss till minnes de val vi gjort tidigare och hur vi upplevt dem. De ger oss en god inblick i hurdana val vi borde göra i fortsättningen.

Väljer vi bekvämligheten av en fast tjänst eller spänningen av ett oregelbundet arbete. Bägge har sina fördelar och vilka fördelar vi uppskattar över andra är det som avspeglar våra värderingar.

Nya titlar ger nya möjligheter att förverkliga våra värderingar men de ger även nytt ansvar. De utgör en till dimension i den vardagliga komplexiteten av förväntningar vi är invävda.

Vi möts av en osäkerhet. Vi vet inte vilka förväntningar vi ska leva upp till och till vilken grad motsvarar vår nya roll våra värderingar. Men samtidigt förstärks vi. Vi har blivit valda för rollen. Förmodligen klarar vi alltså den. Men att balansera förväntningarna i de andra rollerna och deras prioriteringar framför det nya kräver en ”tänka på”.

Vilken tur att det blir semester!