Tid att granska hur bostadsaktiebolag förvaltas – "tyvärr träffar man på styrelser som påminner om militärjuntor med medelålder långt över pensionsåldern"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Energikrisen samt inflationen och de stigande bolåneräntorna har redan lyft fram allmänna diskussionsämnen kring boendekostnader samt reparationslån. Året 2023 medför ett till huvudbry för bostadsaktiebolag nämligen överföringen av husbolagets aktieböcker till bostadsdatasystemet.
Enligt Fastighets förbundet finns det omkring 90 000 bostadsaktiebolag i Finland, varav 7 200 i Egentliga Finland. Endast knappa 12 procent av dessa har överfört sina aktieböcker till datasystemet upprätthållet av Lantmäteriverket.
Överföringen som ska vara gjord innan årsskiftet, är husbolagens lagstadgade skyldighet och medför att aktieböcker i pappersform försvinner. Det kommer å sin sida i framtiden att underlätta ägarbyten och beviljandet av bostadskrediter.
I praktiken sköts detta uppdrag av husbolagets styrelse eller den av styrelsen utsedda disponenten och torde alltså inte alls vara något oöverkomligt uppdrag för välskötta och proffsigt inställda bolag. Men hur kommer det att bli med de mindre väl förvaltade husbolagen?
Ett bostadsaktiebolag är med tanke på fastighetshanteringen en trevlig boendeform ur aktieägarens synvinkel, eftersom bostadsaktiebolaget sköter underhållet och reparationerna av fastigheten. Å andra sidan kan förvaltning och beslutsfattande vara utmanande, eftersom bostadsaktiebolagets styrelse i regel består av lekmän. Ledsamt ofta karaktäriseras möten av åsikter som tävlar med kunskap.
Egentliga Finlands Fastighetsförbund påminner om att största delen av de sittande styrelserna inte har tillräckligt med kunskap och kompetens åtminstone när det gäller de brännande frågorna gällande energi och renoveringar. För att inte kanske även våga tala om aspekten hållbarhet som i dagens läge borde vara en naturlig del av alla åtgärder som vidtas.
Enligt lagen om bostadsaktiebolag 22.12.2009/1599 ska styrelsen ha minst tre och högst fem ordinarie ledamöter. Hurudan sammansättning blir beror på bolagsstämman men ofta också på den sittande styrelsen och dess inställning till arbetet och mötesförfarandet.
Det finns fina exempel på styrelser som öppet berättar om uppdraget samt försöker aktivt få med sig unga och talar för naturlig omväxling av styrelsemedlemskap. Många hakar på då det dyker upp nya aktieägare med eventuell fastighetsrelaterad professionell kunskap.
Tyvärr träffar man ändå rätt för ofta på styrelser som påminner mer om militärjuntor med medelålder långt över den allmänna pensionsåldern. Jag har även själv sett hur en sådan styrelse bankar igenom en minnessjuk som suppleant medan kommunicerat styrelseintresse hos yngre aktieägare aktiva inom fastighetsbranschen inte så mycket som nämns på bolagsstämman.
Man behöver inte vara styrelseproffs, bokförare eller diplomingenjör i vattenteknik för att sitta med i husbolagets styrelse men man bör vara insatt och intresserad av bolagets angelägenheter samt förhålla sig seriöst till uppdraget och ha ett genuint intresse till att lyssna till aktieägarna.
Trots allt har styrelsemedlemmarna en nyckelroll i skötseln av aktieägarnas gemensamma egendom.
Det finns gratis läromaterial till handa och åtminstone Miljöförvaltningen och Fastighetsförbundet har professionella hjälptjänster som vägleder styrelser vid förfrågan. Man kan även anlita styrelseproffs, men jag menar seriöst att precis lika duktiga och kompetenta människor finns som aktieägare i bolagen – de ska bara luras fram och ges en möjlighet att visa vad de går för.
Detta kräver riktigt ledarskap och jag hoppas att många tar en kritisk titt på styrelsen och styrelseordförande under nästa bolagsstämma och funderar om han eller hon är den ledare som en sådan befattning kräver.