Tål Sverige mer våld?

Skjutningar och sprängningar har den senaste tiden dominerat rubrikerna i Sverige.

De beskriver en våldsam utveckling i samhället, avspeglad i uppskruvade kommentarer och förenklade lösningar på ett komplext problem.

Är våldet övergående eller hotas det svenska samhällssystemet?

Fjolåret blev dystert för Sverige och 2023 har börjat illa med nya skjutningar.

Man försöker finna orsaker och lösningar till våldet, som berör allt yngre förövare. Vissa fakta är tydliga. Gängvåldet berör bara ett tusental individer.

Det är inte heller direkt kopplat till den organiserade brottsligheten, som skyr våld eftersom det stör lönsam verksamhet som drogförsäljning, sexhandel, utpressning och smuggling.

Hotas den svenska samhällskroppen när brutalt våld finns till synes överallt?

Politikerna ger gärna enkla svar som hårdare straff, utvisning eller stängda gränser.

Socialarbetare och poliser ser unga attraheras av snabba pengar, lyxbilar och överflöd för brottslighetens ledare.

Att genom studier och hårt arbete bryta utanförskapet i problemområden känns hopplöst för unga som sett föräldrarna slita i arbetslöshet och i låglönejobb.

Grupptrycket spelar in – om kompisarna börjar langa droger öppnas falluckan.

Ett internationellt mönster

Vi har sett samma mönster internationellt, Baltimore, El Salvador, Neapel.

När brottsligheten påverkar näringslivet och politiken genom utpressning och korruption hotas samhällssystemet.

Sverige har inte kommit dit, men det öppna gatuvåldet är en varningssignal trots att landet historiskt inte är en särskilt våldsam nation.

Våld och ligor har funnits här, men våldet minskar generellt. Det vi ser är en intensiv urladdning i en begränsad krets, en självdestruktiv våldsvåg bland främst unga.

Polisens utökade resurser hjälper inte – gängens rekrytering går ner i åldrarna när ledarna i tjugoårsåldern fängslas. Om unga utan utvecklat omdöme ges skjutvapen och droger finns inga hämningar – antingen döda eller själv dödas.

Den svenska regeringen undersöker inrättandet av visitationszoner, där polisen utan särskilt tillstånd kan leta efter vapen och droger.

Ökad avlyssning nämns också. Krav på strängare straff och slopade straffrabatter för unga ekar från höger till vänster.

Stor enighet råder om att Sverige ska ta itu med gängvåldet genom hårdare tag och fylla fängelser med desillusionerade och känslostörda unga män.

Psykologer varnar för att vi får en grupp med svåra psykiska problem och trauman och samma risk för depressioner och självmord som för soldater i krig.

Erfarna poliser vill samarbeta med skolor och föräldrar för att bromsa rekryteringen. Politikerna har också ett ansvar. De bör inte peka ut vissa grupper och bostadsområden – det leder till konflikter och fördomar.

De skadar den svenska samhällskroppen mer än det akuta våldet med förödande resultat för landets sammanhållning.

Är samhällskroppen hotad?

Sverige har setts som ett starkt och öppet demokratiskt samhälle med jämlikhet, tolerans och yttrandefrihet och socialskydd.

Den svenska modellen har inte raserats, men många tvivlar på att det öppna samhället kan lösa problemen.

Väsentligt är att vi inte tappar fokus på den allvarliga, organiserade och professionella brottsligheten.

Farligt är om svenskarna inte kan lita på att samhället skyddar deras egendom, att barn inte lockas in i drogmissbruk och att inte politiker går ligornas ärenden.

Näringslivet måste också följa samhällets regelverk och inte använda mutor och olagliga metoder för ekonomisk framgång.

Det är inte gatuvåldet som hotar den svenska samhällskroppen utan det parallella samhället under ytan.

Här kan du läsa fler kolumner av Kjell Skoglund.