Tack – men nej tack SFP!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Riksdagsvalet. Det stundar igen till riksdagsval och de politiska partierna slåss inför öppen ridå om oss väljare.
För många finlandssvenska väljare, inklusive mig själv, har valen främst handlat om att välja vilken SFP-kandidat man ska ge sin röst åt.
Svenskheten har funnits i partiets DNA och den politiska ideologin har, om letat tillräckligt länge, vilat på en stabil borgerlig grund. Det senare har dock under de gångna fyra åren fått sig en allvarlig törn.
Jag och många skärgårdsbor med mig ser hur partiet sålt ut den privata äganderätten på den politiska loppmarknaden.
Partiets handfallenhet i det pågående justitiemordet gällande fastighetsskatterna på värdelösa skärgårdskobbar kommer inte att lämnas ostraffat.
Att vår ”egen” justitieminister varit med om att leda det ena efter det andra utskärshemmanet till slaktbänken gör saken inte mindre graverande.
Att påstå att det beror på att skattemyndigheterna gjort en ”omtolkning” av gällande regelverk för markvärdering är att slå blådunster i väljarnas ögon. Hade det funnits politisk vilja hade regeringen omedelbart tillrättavisat skattemyndigheterna, för det är väl regeringen och inte skattedirektörerna som leder skattepolitiken i detta land?
Men vad gör man inte för att få vara med och bestämma, också om man snarast har agerar tapet i rummen där besluten fattas?
För skärgårdsborna har detta betytt ekonomisk konkurs, för partiet moralisk dito. För den som mister sina holmar och skär som ens släkt ägt och förvaltat i flera hundra år och samtidigt en stor del av sin identitet, är det en klen tröst att den statliga konfiskeringen skett på svenska.
Centerpartiet har sjukats i fyra år för att få sin välfärdsområdesreform och betalat ett högt pris för det. Partiets bångstyrighet på slutrakan ländar dem dock till heders. Man fällde naturskyddslagen i sin ursprungliga form och röstade med den borgerliga oppositionen för att man tyckte att det föreslagna skogsskyddet stred mot äganderätten.
SFP såg tydligen inga problem här och röstade med den rödgröna regeringen.
Gällande det utökade vattenskyddet gjordes inga ändringar i regeringspropositionen. Här hade SFP chans att visa att någon form av ideologisk ryggrad – men nej, man röstade rödgrönt. Så nu kan vi skärgårdsbor se fram emot nya förbud och restriktioner i våra vatten, allting välsignat av vårt (?) eget parti SFP.
Jag tackar SFP för våra cirka 40 gemensamma år. Strömsö i all ära men det är ingen ideologi. Så nu räcker det för mig. Den här gången röstar jag borgerligt.
Tom Bergman Utö