Sveriges ambassadör vilar inte på lagrarna – "Alla former av språkliga kränkningar är oacceptabla"

Sveriges ambassadör i Helsingfors, Anders Ahnlid, har speciella känsloband till Finland.

Barndomens somrar tillbringade han ofta i Finland.

Hans pappa föddes i Finland och hans mamma fick en finsk extrasyster i kriget.

– Familjens starka finländska band speglar det förhållande som många svenskar har till Finland. Länderna har en unik kontaktyta som beror på våra historiska rötter, säger han.

Vad är ditt starkaste barndomsminne från Finland?

– Jag kommer ihåg hur vi hissade upp bilen på däck och tog båten över till Finland. Vi brukade besöka min pappas släkt i Åbo och vänner i Kotka, och jag minns hur vi brukade tälta här. Och så minns jag att min pappa alltid var mån om att få potatis från Sibbo när vi var på besök. Det var viktigt för honom att hitta rätt handelsbåt vid Salutorget i Helsingfors.

Ahnlids farmor är född i Åbo 1899.

Farmor hade svårt att skilja på hon och han i svenskan

Hans farfar kom från enkla förhållanden utanför Växjö i Småland och emigrerade till Finland på 1920-talet.

Han fick jobb inom sågindustrin och arbetade upp sig.

Småningom träffade han sin blivande fru och de flyttade till Helsingfors där han företrädde en fabrik som tillverkade trälådor.

På 1930-talet flyttade familjen till Kotka, också denna gång i jobbets vägnar.

Ahnlids pappa gick i Kotka svenska samskola ända fram till vinterkriget då familjen flyttade till Småland där Anders Ahnlid föddes.

– Min farmor lärde sig förstås tala svenska. Men hon hade svårt att skilja mellan hon och han. Det brukade vi småbarn ha roligt åt.

Svenska ambassaden i Helsingfors

Medan den rikssvenske talmannen förhandlar fram en ny regering i Sverige, fortsätter arbetet som förut på ambassader och inom riksdagens utskott.

Arbetet på Sveriges ambassad i Finland skiljer sig såtillvida från andra ambassader att länderna redan har starka kontakter inom näringsliv, politik och kultur.

– Här är vi som ett smörjmedel i ett väloljat maskineri. Vi har en massa kontakter och ser till så att man i Stockholm förstår vad Finland står för. För även om vi känner varandra väl så finns det skillnader i våra politiska system och i våra synsätt.

Bästa exemplet på det täta samarbetet är enligt Anders Ahnlid att försvarsministrarna har träffat varandra 46 gånger sedan maj 2015.

– Det förändrade läget i Östersjöområdet har gjort att Sverige och Finland har börjat gå samman. Samarbetet är unikt. Våra försvarsmakter planerar tillsammans hur man ska agera i en krissituation eller i värsta fall i ett krig. I juli i år skrev länderna under ett memorandum om ett officiellt försvarssamarbete.

Vad innebär det i praktiken?

– Vi har avtal om att använda varandras flygplatser och hamnar. Vi deltar i varandras övningar. Vi har upprättat säker kommunikation länderna emellan. Vi har svenska företrädare i den finska försvarsstaben och vice versa. Det är ett väldigt intimt samarbete.

Nu planerar man att utveckla samarbetet till att gälla också det civila försvaret, det vill säga att säkerställa försörjning av mat och el i ett krisläge.

Det här är en fråga som Sveriges ambassad förespråkar.

Hjälp i språkfrågan

Svenska språket har naggats i kanten i Finland.

Under hösten publicerade tankesmedjan Magma en rapport som visar att fyra av tio finlandssvenskar har blivit språkmobbade.

Sveriges ambassad fördömer all typ av språkdiskriminering.

– Det är en utmaning för oss på ambassaden att förhålla oss till språkdebatten i Finland. Vi kan och ska inte lägga oss i finländsk inrikespolitik. Givet våra nära relationer så är det av svenskt intresse att svenska talas och förstås i Finland. Därför försöker vi bland annat få finsktalande barn att tycka om svenska, säger Ahnlid.

Ambassaden ordnar bland annat evenemang för barn tillsammans med Hanaholmens nätverk "Svenska nu" och får även svenska kulturpersoner till Finland.

Eller som Ahnlid uttrycker det: ”Vi sprider kunskap och glädje av att kunna svenska”.

Den svenska regeringen skulle kunna göra en officiell markering i språkdebatten. Varför har man inte gjort det?

– Regeringen stöder ju "Svenska nu" finansiellt. Det är en officiell markering.

På slutet av 1960-talet när Ahnlid besökte sina finska släktingar gjorde familjen sig förstådd på svenska. I dag är det inte lika lätt att få service på svenska. Men Ahnlid står på sig.

– Jag börjar alltid konversationen på svenska. Jag har märkt att de flesta förstår vad jag säger, även om de inte själva talar svenska. Jag har aldrig märkt någon språkmobbning.

Sören Jonsson/SPT

Anders Ahnlid, 58

Började jobba med handelsfrågor på det svenska Utrikesdepartementet 1987.

År 2005 blev han utnämnd till det högsta icke-politiska ämbetet, det vill säga utrikesråd, på Utrikesdepartementet.

Utnämndes 2011 till ambassadör till OECD och Unesco i Paris.

Jobbade som Sveriges EU-ambassadör mellan åren 2013 och 2016.

I november 2016 tillträdde han sin nuvarande tjänst som ambassadör i Helsingfors.

Familj: fru, dotter och son.

Fritidsintresse: tycker om att läsa och jogga.