Svenskspråkig utbildning behövs inom den offentliga säkerhetssektorn

Helsingfors stads kanslichef Sami Sarvilinna lyfte upp frågan om utbildningen inom räddningsbranschen i Hbl 11.3.2021. Han konstaterade också att det i dag råder en brist på svenskspråkiga räddare. Helsingfors räddningsskola utbildar räddare samt underbefäl och kunde med lätthet ordna även svenskspråkig utbildning – tidvis återkommande kurser på svenska skulle ha samhällsverkningar som gynnar till och med hela det svenskspråkiga Finland.

Men skolan är indragningshotad, och om inga nya beslut fattas kommer verksamheten att upphöra år 2023. All utbildning koncentreras i så fall till Räddningsinstitutet i Kuopio. Folktinget instämmer i Sarvilinnas syn på utbildningssituationen. Det finns en stor brist på heltidsanställd personal som kan svenska inom räddningsväsendet i huvudstadsregionen och på övriga tvåspråkiga orter samt på Åland.

Den senaste räddningsmannautbildningen på svenska ordnades år 2012, för närmare ett decennium sedan. Med tanke på behovet av svenskkunnig yrkespersonal inom räddningsväsendet är det av central betydelse att utbildningen ordnas regelbundet och inom de tvåspråkiga områdena i landet. Regelbunden utbildning behövs också för att personer som är intresserade av räddningsbranschen ska ha reella möjligheter att beakta utbildningen i sina framtidsplaner.

Folktinget understöder därför Sarvilinnas förslag gällande räddningsskolan i Helsingfors. Vi föreslår dessutom att räddningsmannautbildningen på svenska överförs permanent från Räddningsinstitutet i Kuopio till Helsingfors räddningsskola, så att staten övertar finansieringen av utbildningen. Därtill anser vi att räddningsskolan borde ges rätt att vid behov ordna utbildningen utanför Helsingfors.

Räddningsdirektörerna för de tvåspråkiga räddningsverken samt Mariehamns räddningsverk har enats kring dessa förslag, som Folktinget lyfte fram och diskuterade med inrikesminister Maria Ohisalo i december 2020. Förutom bristen på heltidsanställd personal som kan svenska inom räddningsväsendet råder det en stor brist på nödcentralsoperatörer som kan svenska. Också här är det viktigt att utbildningen av svenskkunniga operatörer ordnas regelbundet och inom de tvåspråkiga områdena.

Räddningsinstitutets operatörsutbildning utlokaliserades till Vasa hösten 2018. Tack vare utbildningen, som var tvåspråkig, fick nödcentralen i Österbotten ett välkommet tillskott av språkkunnig personal. Men bristen på svenskkunniga operatörer är fortfarande stor i södra Finland, och Folktinget arbetar för en långsiktig lösning även på denna fråga. Vidare är vi oroade över den svenskspråkiga polisutbildningens framtid.

Utbildningen ordnas vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors, men resurserna för den svenskspråkiga utbildningsenheten är ytterst knappa jämfört med den finskspråkiga utbildningen.

Av Polisyrkeshögskolans drygt 200 anställda ansvarar en lärarstab på endast fem ordinarie och två tillfälliga tjänster för hela den svenskspråkiga utbildningen, vilket innebär att utbildningen är oerhört sårbar. Folktinget vill se en hållbar lösning också i fråga om detta.

Tvåspråkiga myndigheter har enligt språklagen en skyldighet att självmant erbjuda tjänster på enskilda personer språk, svenska eller finska. Men utan svenskkunnig personal kan lagen inte förverkligas i praktiken. Det är därför positivt att svenskspråkiga och tvåspråkiga ungdomar är aktivt intresserade av en yrkesframtid inom de sektorer som vi har lyft fram.

För staten gäller det att ta vara på detta intresse i planeringen av utbildningarna. Pålitliga och välfungerande offentliga säkerhetstjänster på landets båda nationalspråk är en av grundbultarna för samhällstryggheten. Utbildningen av svenskkunnig yrkespersonal inom säkerhetssektorn måste planeras långsiktigt och svara mot behovet nationellt, regionalt och lokalt.