Svenskan gratis nyckel till den nordiska marknaden

Vi lever i en konkurrensutsatt värld, där företagenarbetar hårt för att muta in revir på marknaden.Stora ansträngningar görs för att utveckla produkter och tjänster för varje tänkbar nisch.

Attraktiva förpackningar och lockande varumärkenför att särskilja produktenkostarmycket att utveckla.Många klokatankar kläcks för att skapa ett uniktochväl anpassatalternativför en noggrantdefinieradmålgrupp.

Men,i denna genomarbetade kedja missarmånga ett konkurrensmedel som iprincipärhelt gratis– att använda sig av marknadensegetspråk för att nå kunden!

Sverige är ofta den första exportmarknaden för finländska företag. Det beror på geografiska och kulturella skäl– ända sedan Finland som en del av det svenska riket gick under benämningenÖstsverigehardenkommersiellaoch logistiska axelnvarit en av Europas starkaste.

Både Finland och Sverige är i praktiken öar avskilda från det europeiska fastlandet,ochvår gemensamma handel är mycket viktig för bägge länderna.Sverige utgör också ensprångbräda till de övriga skandinaviska länderna.Det har också visat sig lätt att få en första kontakt och acceptans i Sverige, särskilt i de delar av landet som gränsar till Finland.

Trots dessa grundförutsättningarkan det bli en stor utmaning att fåett verkligtfotfäste i Sverige. Marknaden ärvisserligen dubbelt så stor som hemma, men det är en öppen och kvalitetsmedveten marknad med starka inhemskavarumärken.

Kunderna är vanavid att hantera anbud från ett stortantal konkurrerande leverantörer. Förutom kvalitet och egenskaper hos produkten och tjänsten mäts också andra faktorer som förmågan att kommunicera och viljan att komma kunden till mötes.Då är det extra viktigt attta tillvara den extra konkurrensfördel vi har i Sverige och i hela Norden:det svenska språket!

Om vifinländareanvänder oss av svenskan i hela vår marknadskommunikation harvi ett betydande försteg mot andra konkurrenter, särskilt dem från andrakontinenter.

Med detmenar jag inte attengelskaninte fungerar. Problemet är att andra är bättre på engelska, till exempel svenskar. Därmedhamnar vi snabbt i en defensiv position ochriskerar att missa värdefulla detaljer och nyanser när vi båda rör oss i en främmande språkmiljö.

Och om vi talar och kommunicerar på svenska så slappnar motparten av och visar respekt för att vi bemödar oss atttala marknadens huvudspråk.Det krävs heller ingen perfekt svenska för att nåfram. Så länge vi har kontroll på vår kärnkompetensoch den vokabulär som är central så är det ingen som bryr sig om litet kantigt uttal eller att ordföljden blirfel i bisatsen.

Finskspråkiga bör ges möjlighet tatillvara varje tillfälle att öka det svenskaspråkkapitalet.Om finskspråkiga känner sig för osäkra eller för blyga att inleda en konversationpå svenskabör vi uppmuntra dematt träna in några fraser om väder, sport eller kultur.

Sverige är ett multikulturellt och öppet samhälle med hög tolerans motspråkvarianter, allt från skånska och gotländska till rapparnas förortsspråk.Den som tarsteget in i den svenska zonen blirsnabbtbelönad.

Ett viktigt argument i dessa tider är att svenskan betonar samhörighet och gemensamma värderingar. Finland har generellt ett mycket gott anseende i Sverige, menallt fler intervjuer och samtalmellan svenskar och finländaresker på kantig engelska.

Vi hamnar då i samma kategori somde baltiska länderna, som geografiskt ligger nära, men kulturelltbetydligt längreborta.Entråkig trend är attfinländska företags hemsidori många fallinte längre publiceras på svenska.

Det ökar distansen mellanleverantör och kund.En unik egenskap i det finsk-svenska samarbetet är att kontakternafinns på så många olika plan, mellan politiker ochmellanstorföretagsledare inom industri, finans- och tjänstesektorn, men också inom idrott, kultur ochmedia.

Ett områdedärkontakterna försvagats ärblandnyafinländskaföretag, ofta inom teknologi- eller tjänstesektorn. De orienterarsigoftadirekt mot utomnordiska marknader och dåblir svenskan av underordnad betydelse.

Men, inte ens det mest kaxiga startupföretaget kan negligera Norden och en marknad medmer än 20miljoner kunder, en av Europas mest köpstarka och teknologiskt mest utvecklade. Och om man är ny på en marknad är det en stor tillgång att tala marknadens språk.

Det är ocksåen fördel att ta del av marknadsinformation på nordiska språki tidningar och tidskrifter och på hemsidorochatt kunnaupprätthålla en vass omvärldsbevakning.Den svenska marknaden har gett många finländska företag impulser att utveckla sina produkter och tjänster och att på ett naturligt sättbredda sin kundbas.

Då är det av stor vikt attutnyttja den unika potential som finns i att Finland är ett tvåspråkigt land, ja faktiskt det enda landet i världen utanför Sverige, därsvenskan är ett officiellt språk.

Att tala marknadens språk innebär inte att man behöver ge upp sin nationella identitet. Det finns gott om finländska företag sombevarat både sitt namn och sin profil på grannländernas marknad, men som valt att kommunicera på ett brett och djupt planmed svenskan som redskap.

Några exempel ärK-Rauta, Valio, Puustelli ochKiilto.För dessa bolag var det naturligt attgöra en medveten satsning på svenskani samband med etableringenoch marknadenhar tagit mot deras intåg mycket väl. Det är förståsbegripligt att små aktörer kanske inte har interna resurser attgöraen lika helgjuten språksatsning, men det finns ju extern hjälp att tillgå.

Vi som jobbar med export till de nordiska länderna har erfarenhet av att bedöma och analysera behoven avhur svenskan på bästa sätt kan användas. I en helhetsstrategiutnyttjas svenskansom ett modernt redskap i alltfrån muntlig kommunikation ochskriftliga alster somhemsidor, broschyrer och handböcker ända till dokument som fakturor och följesedlar.

Det är oftast de sistnämnda som förorsakar irritation– enfakturapå finska till en svensk kund förtjänar faktiskt inte att bli betald.Svenskan visar alltså sin kraft och sitt värde i vardagens rutiner och inte bara ipolitikernas artiga festtal.

En annan, ofta bortglömd resurs är drygt 600000 invånare i Sverige med finländsk bakgrund. Här finns oftaen naturlig tvåspråkighet och insikt i bägge ländernas kultur ochbeteende.Vi har i vårt arbete sett att sverigefinländarnas nätverk och professionella kunskaper kan bidra till att tröskeln sänks för en marknadsetablering i Sverige.

Också exemplet Tornedalen visar på en naturlig, gränsöverskridande tvåspråkig miljö, där arbetskraft, varor och tjänstercirkulerar på en endamarknad. Varför inte applicera detta exempel i en större skala? Låt detta tänkande gälla hela Sverige och Finland.

Storföretag som Nordea, StoraEnso,SSAB, Fortum, Atria, Teliamed fleravisar hur en integrerad marknad fungerar där svenskt och finskt håller varandra i handen för att öka sin styrka.Det blir då uppenbartatt kunskaper i svenska har spelat en viktig roll i dessa processer.

Det ären kombination av små detaljer ihopparade med ett strategiskt helhetstänkandesom gör att svenskan blir ett offensivt redskap i företagens agerande.Man måste vara medveten omatt framgång påexportmarknadernaaldrig blir en ren språkfråga, mensvenskan kan vara en avgörande pusselbitnär kampen om kontrakten är som hårdast.

Det här gäller inte minst på den offentliga marknaden, därupphandlingsdokumenten ställer krav på att förstå svenska och att kunna uttrycka sig på svenska i dialogen med svenska myndigheter, regioner och kommuner.Det är en enorm marknad,mer än 80 miljardereuro per år eller 8.000 euro per medborgare.

Svenskan är viktigast då upphandlingen sker som så kallad direktupphandlingav varorochtjänster till kommunervid ett värde under61000 euro, dåkraven på anbudsgivarna är lägre.Här har smarta företag en fin chans att ta sig in på marknaden och få värdefulla referenser.Tröskeln till den offentliga sektorn sänks rejält för den somsatsarpå att använda svenska.

Det är alltså ställt utom allt tvivel attdet lönar sig attutnyttja svenskan i hela Skandinavien, från direkt kommunikation till att kunna ta del avdet stora flödet av värdefull marknadsinformation.Exempel finns på att företag som av kostnadsskäl inte satsat på svenskan snabbt tappar sina positioner på den nordiskamarknaden.

Kunderna upplever en psykologisk spärr närde inte längre får information på svenska, utan möts avschablonmässiga engelska uttryck på hemsidor och i e-post.Det är inte bara en tom klyscha att tala om att bygga broar mellan våra länder.

Dåär språket en avbärande balkarna i konstruktionen.Varför kasta borten viktigresurs? Visa i stället att ni tarera kunder på allvar,attni möter dempåderashemmaplan.Så kan nianvända språket för att ge klirr i kassan nästan helt gratis.