Svenska lösningar kväver samarbete

Det stora behovet av dagisplatser, fritidsutrymmen för ungdomarna och ett beprövat, fungerande koncept där barn och äldre möts, är min vision om ett svenskspråkigt allaktivitetshus.

Pia-Maria Gardberg (ÅU 2.2) beskriver mycket bra i sina kommentarer på min insändare sådana allaktivitetshus som finns på finskt håll.

Det ökande svenska befolkningsunderlaget, den geografiska kartan över var svenskspråkiga bor och den stora koncentrationen av seniorer i centrum av Åbo, är helt avgörande när man diskuterar platsen och dimensioneringen av ett svenskspråkigt allaktivitetshus.

Allaktivitetshus är inte samma sak som tilläggsutrymmen för S:t Olofsskolan.

Våra svenskspråkiga skolor Cygnaeus, Sirkkala, S:t Olofsskolan och Katedralskolan ska utvecklas och utvidgas i dagens läge utgående från existerande byggnader. Ska utvecklingen gå i riktning mot enhetsskola kan diskuteras, samtidigt som behovet av ytterligare en lågstadieskola bör beaktas.

Denna nya lågstadieskola med dagis, förskola, ungdoms- och seniorverksamhet kunde bli ett allaktivitetshus i centrum av Åbo.

Vilken annan service kunde eller borde förknippas med en sådan helhet? Vilken är den mest ändamålsenliga och fungerande lösningen med bra och mångsidig service som resultat?

Med målsättning att få mera och fungerande utrymmen för samtliga svenskspråkiga åldersgrupper efterlyser jag en bred diskussion med åboborna och alla politiska partier. De frågor som ställs här ovan, måste besvaras. Utrymmesbehovet för Cygnaeus och S:t Olofsskolan måste dock lösas omedelbart.

Med facit i hand är prognosen över nya dagis- och skolbarn uppåtgående. Allt detta förpliktigar till ett fruktsamt samarbete med politiker och stadens tjänstemän. Jag är en evig optimist men med erfarenhet vet jag att det lyckas.