Svar till Tomas Björkroth
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag vill kommentera Tomas Björkroths svar (ÅU 24.10.18) till min skrivelse angående en allt hållbarare användning av skogar i offentlig ägo (ÅU 23.10.18).
Jag är mycket förvånad över att Tomas Björkroth som har utbildning i biologi i sin skrivelse nästan helt förbiser de miljöpåverkningar som ett starkt skogsbruk och de ökade avverkningarna utgör.
Den finska skogsnaturens mångfald försvagas hela tiden. Cirka 70 % av skogsnaturens biotoper är hotade vilket motsvarar cirka hälften av vårt lands areal. I våra skogar lever cirka 2 000 arter som finns på den så kallade röda listan. För naturens mångfald är utvecklingen för tillfället mera negativ än positiv.
Skogsbruket är i storleksklass nästan jämförbart med jordbruket när det gäller belastning av vattendrag. Kväveutsläppen i vattendragen har ökat cirka 15 gånger, fosfor 8,5 gånger och fasta ämnen över 3 gånger jämfört med vad tidigare rapporteras. Det här beror närmast på dikesrensning, som fortfarande får statsunderstöd.
I samband med att skogsbruket effektiveras försnabbas avverkningscyklerna, skogarnas kolsänkor minskar och tillväxten av kolförråd minskar. Som en följd av kalhuggningar minskar förutsättningarna att utveckla naturturismen. T.ex. i Kajana är det redan uppenbara utmaningar att samordna intensivskogsbrukets och den växande naturturismens behov.
Jag vill också understryka att min insändare behandlade uttryckligen allt hållbarare behandlingsmetoder för offentligt ägda skogar. Min avsikt var alltså inte att kategoriskt ifrågasätta den finska skogsindustrins existens vilken responsgivaren starkt verkar vilja försvara. Skogsindustrin i Norden är i många avseenden på hållbarare grund än t.ex. i tropikerna.
Slutligen vill jag fästa speciell uppmärksamhet vid hur finskt trä utnyttjas för tillfället. Regeringens planerade värdeökning för tilläggshygge kommer att bli liten för nationalekonomin ifall den finska skogsindustrin koncentrerar sig på att producera huvudsakligen massacellulosa för marknaden i Asien. Jag anser att finskt trä är som sådant en så värdefull resurs att det på sätt och vis alltid är en liten förlust då det hamnar i cellulosapannan.
Helena Särkijärvi
Fil.mag., pol.kand.