Studieminnen och tips av en ÅA-gamyl
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I helgen firar många individer studenten. I vår blir cirka 24 700 personer student från något av de finländska gymnasierna. Dryga 2 000 av dessa har avlagt studentexamen på svenska. Grattis till er alla, oberoende av hur resultaten ser ut! Ni har klarat er och har spännande år framför er – det är huvudsaken.
Jag tog studenten år 2016 från Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Alla de tre åren hade lett fram till studentmössan och studentfesten. Just då visste jag inte vart världen kunde föra mig, men jag var stolt över var jag befann mig. Det var iallafall bestämt. Jag skulle studera litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.
Litteraturvetenskapen har format mig. Jag minns särskilt de valfria ämneskurserna. De har bidragit till ett bredare perspektiv. Jag har svårt att sätta fingret på om det är just dessa kurser som har gett mig nya synsätt och värderingar, eller om detta sker naturligt när en studerar vid ett universitet.
Svaret är förmodligen en kombination av båda. Huvudsaken är att mycket händer under dina studieår. Du förändras förmodligen inte helt i grunden, men viktiga bitar faller på plats och byts ut.
Vänskap. Jag har bott tre år i ett kollektiv, och träffade en av mina bästa vänner där. Litteraturvetenskapen är ett litet ämne, vilket betyder att täta grupper bildas lätt. Min kompisgrupp lever och frodas.
Du vet aldrig vem du hittar på campus. Jag har vänner från olika ämnen. Jag har hittat kärlek, min sambo. Mitt tips är att du ska vara dig själv, då klickar du med människor som förstår dig och accepterar dig för den du är. Dessutom är jag en ganska konstig typ, men det har inte skadat mina vänskaper, däremot stärkt dem.
Att skriva avhandling är ingenting du behöver gilla. Du kan rentav känna ångest inför det. I efterhand känner jag att jag borde ha lyssnat på lappen. Lappen hittad på en dörr i en klubblokal: regler för kandidatavhandling.
Vad är reglerna? 1) En kandi är bara övning, 2) en bra kandi är en färdig kandi och 3) det är bara en kandi. Jag hade en bra handledare som stöttade mig genom processen. När slutet närmade sig blev jag arg på min kandi, och det hjälpte. Den blev färdig. Ett tips från mig är reglerna ovan. Det allra viktigaste är att ha ett schema och delmål med deadlines. Detta kan din handledare hjälpa dig med.
Ändringar sker genom livet, även genom studietiden. Efter avklarad kandidatavhandling i litteraturvetenskap sökte jag till statskunskap på magisternivå. Jag tänker på politik mest hela tiden, och vill dyka djupare in i ämnet genom att studera det.
Under mina kandiår hade jag hållbar utveckling och kulturledning som biämnen. Nu läser jag djurrätt. Som min kandihandledare sa: ’’Var bränner det? Skriv om det.’’ I mina studier har mina biämnen spelat en stor roll i vad och hur jag skriver. Så blir det förmodligen när jag skriver pro gradu-avhandling också.
Lita på dig själv. Lyssna på dig själv. Vad är intressant? Vad vill du veta om världen? Gå dit.
Jag är en föreningsnörd och sitter nu i Åbo Akademis Studentkårs styrelse. Engagera dig i studie- och föreningslivet. Du får vänner för livet och erfarenhet. Tacka nej vid behov – du behöver inte orka med allt. Ta hand om dig själv och sök hjälp: ingen kursuppgift är viktigare än ditt välmående. Det finns en press på att bli färdig snabbt i och med rekommenderad studietid och ersättning av FPA. Det är inget fel på dig om du inte uppnår detta.
Ha inte bråttom. Du har snart börjat och du är på väg. Du måste inte bli färdig nu.