Stor SFP-skepsis till de stora reformerna

– I detta nu kan vi inte beakta vårdreformen, det är allt för tidigt. Vi måste bedöma enligt övriga omständigheter vad som behövs i kommunen.

Det sade Cay Blomberg, Kimito  då drygt 25 åboländska SFP-politiker i går samlades till en sommarträff i Kimito.

Inte heller partiets riksdagsman Stefan Wallin eller vice ordförande Sandra Bergqvist var övertygade om att reformen – eller reformerna – kommer.

Wallin påpekade att regeringen håller på och stupar på sin matematiska omöjlighet, med bara 106 röster av 200 bakom sig. Om någon uteblir från omröstningarna kan det bli spännande två år som återstår.

– Som att dansa balett på gungfly, sade Wallin.

Han påminde att regeringen – efter grundlagsutskottets sågning av reformförslagen – lovade ett nytt lagförslag kring den problematiska valfriheten till november.

– Å andra sidan har finansminister Petteri Orpo (Saml) sagt att utan valfrihet ingen vårdreform. Så vi får se hur det går, sade Wallin.

Regina Koskinen, SFP-gruppordförande i Pargas fullmäktige, påpekade att vi har riksdagsval i april 2019, också det kan blanda om korten.

Bergqvist tillade att det finns 1 493 sidor text om reformförslagen plus flera hundra sidor med kommentarer från höranden.

– Risken är att något slinker genom obemärkt i det här jättestora paketet.

Bergqvist sade att vi i dag vet mindre om hur vårdreformen ska se ut i praktiken än vad vi visste i våras.

Det som man vet är antingen fullt med frågetecken eller föremål för häftig kritik. Nu ska en ny arbetsgrupp med tjänstemän från social- och hälsovårds-, finans-, och justitieministeriet på några veckor skriva om  valfrihetslagen  och ta i beaktande grundlagsutskottets kommentarer. I det här skedet vet vi inte hur omfattande förändringar det verkligen blir, konstaterar Bergqvist..

Vidare kritiseras att landskapen skulle få väldigt ojämlik ställning eftersom deras möjligheter till faktisk valfrihet bara uppfylls i fem av 18 landskap och att  "månadspengen " från staten  skulle räknas ut enligt åldersstruktur, invånartäthet etcetera i varje landskap. Enligt den här modellen skulle egentliga Finland vara ett av de förlorande landskapen.

Bara två små försök med "personlig budget" har gjorts och ändå är tanken att alla äldre och personer med funktionsnedsättning  sedan då vårdreformen har trätt i kraft, ska ha en personlig budget, en viss summa från landskapet .

- Största förändringen för invånarna blir nog valfriheten. Man måste själv veta vad man har rätt till och sedan för ett år åt gången välja en hälsocentral (som i framtiden ska heta vårdcentral och vara ganska lika som dagens hälsocentral), ett ställe för tandvård och ett affärsverk, vilket lite förenklat innebär ett sjukhus, sade Bergqvist.

Patrik Sjöblom, ny SFP-medlem i Kimitoöns fullmäktige, undrade hur det går om invånaren inte är nöjd med den vård han valt?

Ja, då får han ha tålamod ett år eller betala själv för vård annanstans.

- Också grundlagsutskottet har kritiserat den föreslagna valfrihetsmodellen eftersom det finns risk för att man  inte får adekvat vård eller att man får för mycket vård, på grund av den ersättningsmodell som regeringen presenterat, sade Bergqvist.

Yvonne Lönnström, SFP:are från Västanfjärd, undrade var i reformen som missbrukarvård och annat socialt finns med?

– Sådant har knappt ens diskuterats. Och svenskan – ja det blir en utmaning för oss att få in den från början. Efteråt blir det säkert väldigt svårt, sade Bergqvist, som leder Kommunförbundets svenska team.

Niklas Guseff, SFP:are som är ordförande för Kimitoöns omsorgsnämnd, tillade att man försöker få i gång de åboländska kommunernas tvåspråkiga "Åbolands Vård Ab" innan reformen kommer.

Om den kommer.

– Men ingen kan vara säker, det är bäst att förbereda sig så gott det går, sade Wallin.