Stjäl inte vårt arbete – yngre forskare utnyttjas alltför ofta
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I dagisåldern lär vi oss att fråga om lov innan vi tar något från andra.
Trots att detta borde vara självklart, är det inte alltid så i praktiken.
Maktrelationer kan leda till att individer tar det som inte tillhör dem, från landmassor till idéer.
Den akademiska världen, som bör vara en plats för integritet och samarbete, drabbas också av oetiskt beteende och maktmissbruk.
Kampanjen #PleaseDontStealMyWork, som startades av doktoranden Maria Toft vid Köpenhamns universitet, syftar till att öka medvetenheten om plagiering och utnyttjande av juniora forskare.
Många av dessa berättade om hur de exkluderades från sina egna publikationer.
Toft, inspirerad av egna och vänners erfarenheter av att bli bestulna på sina forskningsresultat, samlade in 120 anonymiserade vittnesmål från juniora forskare på en vecka.
Många av dessa berättade om hur de exkluderades från sina egna publikationer.
Kampanjen har lett till ökad uppmärksamhet kring frågor som akademisk frihet och strukturellt förtryck, särskilt i Danmark, där juniora forskare ofta tvingas ge upp kontrollen över sitt arbete på grund av oetiska krav.
Även Finland har drabbats av liknande problem, där en undersökning visade att en femtedel av doktorander upplevt mobbning eller trakasserier av handledare.
Maktbalansen inom akademiska institutioner skapar en grogrund för oetiskt beteende.
Unga forskare och minoriteter har ofta en djupare förståelse för världens orättvisor och kan bidra med banbrytande forskning.
Maktbalansen inom akademiska institutioner skapar en grogrund för oetiskt beteende.
Många juniora forskare är i beroendeställning och riskerar negativa konsekvenser för sin karriär om de ifrågasätter sina överordnades agerande.
Det har blivit vanligt att seniora forskare lägger till sig själva som medförfattare på arbeten där de knappt bidragit, vilket undergräver den akademiska integriteten.
Trots att dessa oetiska handlingar sällan rapporteras, är de ett allvarligt problem.
Institutioner har en tendens att skydda dem i maktposition och misslyckas med att utreda anklagelser om forskningsstöld.
Det finns ett behov av tydligare regler och ansvar för författarskap, samt oberoende instanser för att hantera klagomål.
För att skapa en mer etisk akademisk miljö krävs både strukturella och kulturella förändringar.
Nolltolerans mot oetiskt beteende och ansvarstagande oavsett hierarkisk position måste bli centrala värden.
Skyddande mekanismer som mentorskap och oberoende rapporteringssystem är avgörande för att stödja juniora forskare.
I april 2024 publicerades Göteborgsmanifestet, som föreslår femton punkter för att förändra den akademiska världen. Över två hundra personer har skrivit under, vilket visar på ett växande engagemang för att förbättra villkoren inom akademier världen över.
Rörelsen #PleaseDontStealMyWork har satt fokus på den akademiska världens oetiska sidor.
Genom att motarbeta maktmissbruk och främja transparens, kan akademiska institutioner bli etiska platser för samarbete.
För att fortsätta vara en innovativ kraft i samhället måste förändringar ske, annars riskerar vi att kväva framtida forskningspotential.
Att bli oetiskt och orättvist behandlad är tungt för vem som helst men då det kommer till forskning är det ett faktum att vi behöver inspirerade juniora forskare som brinner för att göra nya vetenskapliga upptäckter och driva samhället framåt.
Vi har inte råd att släcka flera lågor.