Stiftelserna måste samarbeta och satsa rätt – ”Vi är bra på att dela ut pengar, men mindre bra på samverkan”

Stiftelser är bra på att dela ut pengar, men mindre bra på samverkan. När så gott som alla samhällssektorer är under ekonomiskt tryck måste vi hitta nya sätt att stärka samhället och att samarbeta på – stiftelser sinsemellan, stiftelser och stat och kommun, stiftelser och nya målgrupper.

Stiftelserna kan aldrig ersätta det offentliga stödet, men vi kan göra stor skillnad. Med sammanlagt en halv miljard euro i årliga stiftelsepengar att fördela i Finland ska vi ta ett ansvar.

Det viktiga är att vi satsar på samverkan mellan det offentliga och privata.

I stället för att bolla finansieringsansvaret mellan stat, kommun, stiftelser och den övriga privata sektorn måste vi hitta bra koordinerade, ibland till och med gemensamma, finansieringsmodeller. Sådana som stärker hela samhället och skapar ett större mervärde än pengarna gör i dag.

Det finns redan flera exempel på finansieringssamarbeten mellan det offentliga och privata: Svenska kulturfondens strategiska satsning SKAPA för att alla barn och unga ska ha jämlik tillgång till konstundervisning, några stiftelsers och statens satsningar på konst och kultur under pandemin, samarbetsfonden Nya klassiker och projektet Konsttestarna som låter alla finländska åttondeklassare delta i konstevenemang.

Universitetens och yrkeshögskolornas medelinsamling är också bra exempel då staten belönat aktörer som samlat in privat finansiering.

Men det här räcker inte.

Hur kan vi uppfylla de krav som alla donatorer ställt på vår utdelning och samtidigt vara med och skapa ett jämlikt samhälle där alla mår bra och har likvärdiga förutsättningar att leva sitt bästa liv?

Traditionellt har stiftelser riktat betydande belopp till konst och kultur. Sådant som legat många donatorer varmt om hjärtat.

Men när vi samtidigt lever i ett samhälle där allt fler mår riktigt dåligt, vi ser marginalisering och polarisering, fattigdomen bland familjer ökar och social- och hälsovårdssektorn har uppenbara problem, då måste också vi tänka i nya banor.

Hur kan vi, genom bidrag till våra kärnområden utbildning, konst och kultur och i kraft av nya samarbetsmodeller, påverka och förändra samhället?

Hur kan vi uppfylla de krav som alla donatorer ställt på vår utdelning och samtidigt vara med och skapa ett jämlikt samhälle där alla mår bra och har likvärdiga förutsättningar att leva sitt bästa liv?

På Svenska kulturfonden tänker vi att vi måste göra nya och större satsningar, gärna tillsammans med nya och gamla samarbetspartner.

Vi måste finnas till för flera människor; gärna människor som vi stiftelser inte nått tidigare. Vi måste helt enkelt lämna vår bekvämlighetszon och bli modigare och mångsidigare än förr.

För att lyckas med det måste vi bli bättre på diversitet och mångfald. Idag är vi som har uppdrag inom stiftelser en homogen grupp.

Vi måste förstås samarbeta med nya målgrupper, men ännu viktigare är att se till att de blir delaktiga i våra organisationer. Dialog och samarbete är bästa medicinen mot onödiga domänförsvar.

Avslutningsvis vill vi påminna om att Svenska kulturfondens finansiering är för alla som vill stödja, stärka och vara delaktiga av det svenska i Finland – inom många olika sektorer och genrer och oberoende av språktillhörighet.

Har du en bra idé om hur Finland kan utvecklas så att alla får blomstra i ett tryggt bildningssamhälle? Lämna gärna in en ansökan.

Mikaela Nylander

styrelseordförande

Sören Lillkung

vd, Svenska kulturfonden