"Spårvägen är ännu ett huvudlöst projekt i Åbo stads historia"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det finns en sorglig räcka med exempel: rivningen av Phoenix, Cygneus skola, Lindblomska huset och rivningen av spårvägsskenorna.
Därutöver en massa fina trähus och byggandet av torgparkeringen.
Det känns som vi levde i en Bembölestad.
Den planerade spårvägslinjen, som den kloka vännen Jalle Ahlbäck för inte så länge sedan tog upp i ÅU, är ju en helt galen och dödfödd idé, liksom torgparkeringen.
Den skulle ju knappast tjäna ens en tredjedel av Åbos innevånare.
Den skulle binda byggare att bygga kring linjen.
Om man i stället hade lika tät busstrafik, kanske med större ledade elbussar, skulle detta vara ett mera flexibelt system för ett Åbo i utveckling, och dessutom cirka 100 miljoner billigare. Spårvägslinjen skulle knappast minska på privatbilstrafiken i centrum.
De Gröna och andra spårvagnsromantiker ska ta sig en rejäl realistisk och ekonomisk funderare.
Om man fortsätter att utveckla det utomordentligt fungerande Föli-systemet med eldrivna bussar kan inte en stads trafik vara bättre.
I synnerhet om man ger bussarna egna körfält.
Under min studietid njöt jag visserligen av ”spårans” linjer 1,2 och 3.
För att de fanns tillgängliga.
Också de linjerna kunde upplivas med eldrivna ledbussar.
Men att återuppliva dem med nybyggda spårvägar skulle vara en dolkstöt i Åbos skrala ekonomi.
Tom Gardberg
Åbo