Sockerbetsodlare är nöjda med rekordhögt pris – men i år har jordloppor utgjort en utmaning

Prisnivån för sockerbetor inför nästa år hålls på samma nivå som nu, det vill säga 42 euro per ton.

– Beslutet motsvarar förväntningarna om att priset hålls på samma nivå, säger Glen Österås, odlare på Kimitoön.

Jan Lönnroth, odlare på Slätkulla gård i Gesterby, Kimitoön förväntade sig också att priset hålls på samma nivå och ser positivt på beslutet.

– Med ett bättre pris ökar uppköparna intresset för odling och därmed lönsamheten. Vill man ha mer, får man betala, säger han.

Lönnroth ser potential i att odla sockerbetor, trots att det i år talas om krisår. Han har odlat betor sedan 2004 och säger att han sett både bättre och sämre år, både skörde- och prismässigt.

Jordloppor har angripit plantorna

Tidningen Landsbygdens Folk skrev nyligen om jordloppors stora angrepp på sockerbetor i mellersta och sydvästra Finland.

– Jag har varit tvungen att bespruta åkrar tre till fyra gånger och en åker sådde jag om. Det innebär mer kostnader, skörden blir försenad och förväntningarna sämre, säger Österås.

Användningen av neonikotinoider, som används som betningsmedel för fröna, för att bekämpa ohyra, totalförbjöds i år. Man kan inte längre bli beviljad dispens. Förbudet grundar sig på ett EU-beslut.

– Lopporna angriper plantan i ett tidigt skede och bladen faller av. Endast skaftet blir kvar och torkar bort. Om en planta faller bort kan intilliggande plantor till en viss mån storleksmässigt kompensera för bortfallet, säger Österås.

Lönnroth säger att den värsta ”jordloppskrisen” är förbi i det här skedet av sommaren, eftersom betorna nu är relativt stora.

Han har besprutat plantorna lika många gånger som Österås. Under tidigare år har han inte besprutat dem en enda gång.

Han säger att han antar att myndigheter vet vad som är bäst för miljön.

– Det brukar vara så att vi odlare får tacka och ta emot myndighetsbesluten.

Användningen av betningsmedlet förbjöds för att skydda pollinerande insekter. Lönnroth är ändå fundersam över totalnyttan och miljöbelastningen då odlarna i stället varit tvungna att bespruta odlingarna.

Lång odlingssäsong

Vädret har också betydelse för sockerbetorna. Lönnroth säger att en jordskorpa som bildats som följd av regn i början av växtperioden har försämrat tillväxten.

Därefter kom torkan och trots att betorna trivs i värme har de vuxit långsamt i början av sommaren.

– Odlingssäsongen för sockerbetorna är lång. Det innebär att de tål temporära svackor i vädret under tillväxtperioden, påpekar Lönnroth.

Enligt Österås har sockerbetorna inte drabbats så hårt av vädret.

Torkan har haft en effekt på spannmålen som han odlar. Vårspannmålet har drabbats av torkan, men för höstsädens del ser det bättre ut.

– Får sockerbetorna inte vatten växer de långsammare. Nu ser det bättre ut och betorna har vuxit under de senaste veckorna, säger Österås.

Österås säger att det återstår att se hur skörden blir i år.

Det är över tre månader tills sockerbetorna skördas, påpekar han. Resultatet beror på värmesumman och vattenmängden.

– Hoppet för en riktigt god skörd kan man begrava, det blir antagligen ett mellanbra resultat i år. Ett års bakslag gör oss inte apatiska och vi ska inte dra slutsatser utifrån en säsong, säger Lönnroth.

Hoppas på fler odlare

Företaget Sucros och Centralförbundet för lant- och skogsbruksprodukter (MTK) har kommit överens om priset på sockerbetor inför nästa år.

Priset är 42 euro per sockerbetston. I fjol höjdes tonpriset inför 2023 med 10 euro. Höjningen kom att innebära en rekordhög prisnivå.

Det gemensamma målet för Sucros och MTK är att öka odlingen av sockerbetor. Genom att fastställa priset i tid kan odlarna planera odlingssäsongen bättre.

Sucros vill öka sockerproduktionen på fabriken i Säkylä. Råvaran som avtalsodlarna producerar är ytterst viktig för bolaget, enligt Fanni Heinonen, lantbrukschef på Sucros.

– Odlingsgrenen för sockerbetor växte med 30 procent inför 2023 och vi vill att tillväxten fortsätter.