Slopa studentexamen i Finland

Då studentexamen introducerades år 1852 i Finland var det avsett som ett inträdesprov till universiteten. Alla som avlade studentexamen hade en garanterad studieplats på universitetet. Sedan dess har studentexamen genomgått många förändringar. Realprovet skrivs inte mer, utan idag väljer de studerande ämnen som man läser in sig på och skriver var för sig. Studentexamen som tidigare varit ett mognadsprov och ett prov i allmänbildning mäter idag i betydligt större utsträckning gymnasiestuderandes specialiserade kunskap i några ämnen.

Antagningarna däremot till landets högskolor har den senaste tiden baserat sig på skilda anordnade inträdesprov. Resultaten i studentexamen har varit till stöd i antagningen, men i vissa fall ingen nödvändighet. Studentexamen har därmed delvis tappat sin betydelse för antagningsprocessen och har blivit mer av en statussymbol i vårt samhälle.

Det här är en problematik som undervisnings- och kulturministeriet velat se över. Studentexamen ska återigen få större betydelse och allt fler studerande ska antas till landets högskolor på enbart studentexamensbetyg. De målsättningar som nämnts har varit att minst 50 % av studerande i framtiden ska antas enbart på basis av deras studentexamensbetyg. Många högskolor och utbildningslinjer har redan fattat beslut att införa sådana antagningssystem till hösten 2019.

Tanken med antagningsreformen har varit att gymnasiestuderande som söker in till en högskola inte ska behöva skriva två prov som mer eller mindre mäter samma kunskap och att studentexamen skall få större betydelse för antagningsprocessen.

Man kan fråga sig om avsikten med reformen är att studentexamen skall bevaras som en statussymbol för de som har råd att spendera upp till 2 600 på en examen som enligt lag borde vara tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk bakgrund.

En problematik som uppstår med antagningsreformen är vad som händer med de som inte skriver studentexamen. De nuvarande inträdesproven till de olika högskolorna har varit något som garanterat både gymnasie- och yrkesskolestuderande jämlika möjligheter till fortsatta studier. Den nu aktuella reformen är ett stort kliv bakåt i denna positiva utveckling eftersom att de som skriver studentexamen nu har förkörsrätt till en studieplats på en högskola.

Reformen leder också till att elever redan i 16-års ålder måste avgöra sin framtid och en eventuell högskoleutbildning genom valet av antingen gymnasiet eller yrkesskolan. Detta känns enligt oss som en oskäligt stor press att sätta på en 16-åring.

Tiden är mogen att kritiskt granska studentexamen i dess nuvarande form med studentskrivningar som i vårt tycke är en produkt av en svunnen tid. ÅSS anser att det skulle vara rimligt att slopa studentexamen i dess nuvarande form och istället införa ett nationellt högskoleprov. Gymnasiestuderande kan istället för att syssla med studentskrivningar skriva en längre vetenskaplig uppsats under handledning. Något som de facto bättre skulle förbereda en för akademiska studier än vad nuvarande studentexamen för tillfället gör.

Ett högskoleprov skulle ge alla studerande jämlika möjligheter att skaffa sig en högskoleutbildning. Gymnasiestuderande skulle givetvis också i ett sådant system naturligt nog genom sina studier ha större möjligheter att prestera bättre i högskoleprovet än studerande med yrkesskolebakgrund. Men ett nationellt högskoleprov ger åtminstone en yrkesskolestuderande en jämlik möjlighet att studera flitigt, klara högskoleprovet och skaffa sig en högskoleutbildning. Att de som skriver studenten ska ha förkörsrätt till en studieplats på en högskola känns varken rättvist eller rimligt.

Vi har alla möjligheter att tillsammans skapa ett finländskt högskoleprov som ger alla studerande jämlika möjligheter att skaffa sig en högskoleexamen, men som inte heller ger avkall på kunskapskrav och en bred allmänbildning. Därtill bör högskoleprovet lägga tillräcklig fokus på tyngre ämnen såsom matematik. ÅSS vill på detta sätt höja landets utbildningsnivå och slå vakt om vårt jämlika skolsystem som gjort vårt land framgångsrikt.

Åbo Socialdemokratiska Studerande

Uttalande från vårmötet 18.5

Genom Pontus Westmalm, ordförande för ÅSS