Slarviga Åbobor bjuder råttor på buffé – ta hand om dina sopor och sluta mata fåglar om du vill se färre gnagare i stan
En skolklass glider omkring på Mannerheimparkens is. Om en stund går de in i den graffittiprydda containern och byter om. Föga anar de vilka andra som håller till där.
Under omklädningsrummet hänger isoleringen ner och från en buske intill går det tydliga tunnlar i marken till containern. I busken hänger ställningar med fågelmat och på marken stora högar med frön.
Ett stenkast från Mikaelskyrkan, nästan mitt i Åbo centrum, kan man se tiotals råttor kalasa på fågelmat och söka skydd i containerns golv nattetid.
Sami Saloranta jobbar för företaget Delecon, som Åbo stad anlitar för råttbekämpning i staden.
-- Råttorna utgör ett växande problem i Åbo, säger Saloranta. I vissa områden är det riktigt svårt att få bukt på dem och bekämpningen pågår hela tiden.
Bara för stadens räkning tar Saloranta fast 15 - 20 råttor per vecka på olika håll i Åbo. Beaktar man också uppdragen från privata fastighetsbolag handlar det om 40-50 råttor per vecka.
I råttbekämpningen används fällor och ibland också gift.
Råttorna flyr byggplatser
Exakt hur mycket råttor det finns i Åbo är omöjligt att säga. Det är bara ett drygt år sedan Åbo stad började begära in observationer och någon enhetlig bild av läget finns inte.
Enligt Åbo stads hälsoinspektör Jenni Vaarno går observationerna i vågor. I början av pandemin då många vistades mera hemma än vanligt hörde invånarna flitigt av sig medan det är lite lugnare på råttfronten nu.
-- Då hamnområdet började byggas ut var det många som såg råttor, säger Vaarno. Det här beror på att råttorna var tvungna att hitta nya platser att bo på då grävmaskinerna och lyftkranarna rörde om.
Nattetid kalasar råttorna
Mycket eller lite råttor; allt är relativt. Enligt Saloranta finns det betydligt mera jobb för honom i Åbo än vad det fanns i Tammerfors där han jobbade tidigare. Samtidigt är det ganska sällan människor och råttor råkar på kollisionskurs i Finland. Råttorna är kvicka och bra på att gömma sig.
Åstranden, Lönnrotsskvären, Mannerheimparken och Järnvägstorget är några exempel på platser där man ofta kan få syn på råttor i Åbo, berättar Saloranta.
-- Vintertid är bänkarna på Järnvägstorget fulla av frön. Dit beger sig gnagarna gärna om kvällarna och nätterna för gratis buffé. Varför bär folk ut mat till fåglarna i Åbos parker och längs med åstranden fast det är förbjudet, frågar sig Saloranta.
Samma fråga ställer sig taxen Mäyrynens matte. Hon promenerar ofta i Mannerheimparken och när hon sett folk mata fåglarna har hon bett dem låta bli. Men förgäves.
-- Det är synd att folk tror de gör gott då de matar fåglarna men inte förstår att de samtidigt matar råttorna, säger Mäyrynens matte som vill förbli anonym.
I somras var man tvungen att ta till gift i Mannerheimparken för att bli av med gnagarpopulationen. Giftet bet en tid, men nu ser råttorna ut att ha återvänt. Det vittnar färska spår i snön och tunnlarna i marken om.