Skola, service och säsong – en personlig röst om vardag och framtid i Kimitoöns skärgård
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Skolfrågan på Kimitoön är bordlagd till 2026.
Det ger ett välbehövt andrum – men lämnar många frågor obesvarade inför det stundande valet.
För hur vi ordnar skola för våra barn är en spegel av något större: hur vi tryggar framtiden även för den södra delen av Kimitoöns kommun – och hur vi lever upp till visionen om att vara en plats där man kan bo, leva, få vård och verka – året om.
Behovet av en närliggande skola och fungerande skolskjutsar har lyfts i våra trakter i decennier.
Det är inget nytt – men fortfarande lika aktuellt.
I vår familj, där vår dotter antagligen kommer att vara bland de få elever i årskurserna 1–6 som åker landsvägsfärja till skolan, diskuteras i stort sett samma frågor som för 20 år sedan, då jag själv gick i skola här.
Om man vill locka nya barnfamiljer och invånare till kommunen kan man inte samtidigt göra tillgången till service och skola mer osäker.
Skärgårdsförbindelserna och infrastrukturen har utvecklats väldigt mycket under åren – men skolskjutsarna i skärgården kräver fortfarande god planering och en vilja till samverkan mellan alla parter.
Särskilt när trygghet, inflyttning och barnfamiljers välmående lyfts fram som prioriterade mål inom kommunen.
En inflyttningskampanj som vi under de senaste åren engagerat oss i och stöttat aktivt.
Om man vill locka nya barnfamiljer och invånare till kommunen kan man inte samtidigt göra tillgången till service och skola mer osäker.
Jag är småbarnsförälder och säsongsföretagare på Högsåra.
Vi flyttade hem från Stockholm med framtidstro – i övertygelsen att det fanns en långsiktig plats här för både barn och familjeföretag.
Jag är själv uppvuxen här och har gått i skola i skärgården. Jag vet att det kräver flexibilitet och initiativ. Men det kräver också att man blir sedd och hörd, och att det finns en fungerande vardag – särskilt för barn.
Det pratas ofta också om säsongsförlängning för bland annat turismen i skärgården– något som jag, och många med mig, tror på.
I år slutar skolåret i slutet av maj och börjar allt tidigare i augusti på många håll.
Det försvårar både turism och lokalt företagande.
Trots allt tal om säsongsförlängning och inhemsk turism har säsongen i praktiken förkortats på grund av hur skolloven råkat infalla de senaste åren.
Vi behöver inte centrera kommunen – vi behöver hålla ihop den.
Barns välmående måste självklart alltid komma i första rummet – men också andra aspekter som påverkar vardagen och försörjningsmöjligheterna i glesbygden och skärgården skulle behöva behandlas som en del av helheten.
Vi behöver inte centrera kommunen – vi behöver hålla ihop den.
Det är något jag hoppas att vi alla, till en del, kan ta med oss inför det stundande valet.
Alla dessa frågor hänger ihop för en skärgårdskommun.
Man kan inte lyfta ut skolan, vården eller servicen i södra delen av kommunen ur sitt sammanhang.
Om man ändå väljer att göra det – oftast av ekonomiska skäl – bör man samtidigt våga reflektera över vilken sorts kommun vi faktiskt formar.
Det kan till exempel innebära att större aktörer från andra orter bedriver kortsiktig säsongsverksamhet, där intäkterna i slutändan förs bort från kommunen.
Och då måste vi också vara beredda att erkänna vilken typ av kommun vi skapar.
En där grundtryggheten och servicen sakta försvinner och centreras och där fast boende i skärgården och södra delen av kommunen inte längre har något annat alternativ än att flytta dit servicen finns – och mycket av det som gör vår kommun unik försvinner med det.
Om man kunde skriva en liten handbok i hur man stärker småorter och skärgårdens livskraft, kanske den kunde börja så här:
* Stötta de familjer och företag som redan valt att bo och verka här året om.
* Att följa upp strategier med tydlig kommunikation, konkret närvaro och mänsklig kontakt gör skillnad. I grunden handlar det om en vilja att ta ansvar för helhetslösningar, sådant som inte går att lyfta ut eller lämna över till externa tjänster, utan som bygger på samverkan, närvaro och mänsklig kontakt.
* Samarbeta aktivt utanför kommunen – i frågor som rör skollov, säsongsförlängning, utbildning och infrastruktur.
Att kombinera familjeliv, säsongsföretag och skärgårdsliv på Kimitoön är inte alltid enkelt. Men när det fungerar – då är det något av det finaste som finns.