Skogsskydd och mera vegetariskt har påvisade miljöeffekter
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kurt Ekström svarar i ÅU (31.3.2025) på Panu Kunttus, Ville Laitinens och Jaakko Lentos tidigare insändare (25.3.2025). Vi vill kommentera några frågor i Ekströms skrivelse.
Förslaget om att 30 procent av kommunernas skogsareal borde skyddas baserar sig på EU:s skogsstrategi för 2030.
Kunttu, Laitinen och Lento poängterar att valet av skyddsobjekt ska göras på basis av undersökningar och att det ska vara fråga om värdefulla naturmiljöer, precis det som Ekström också efterlyser.
I en skog som inte brukas finns träd i alla olika åldrar och också död ved.
Naturskyddsområden används ofta för rekreation och mångfalden i naturen beundras av många.
Vilken typ av skog var och en bäst trivs att röra sig i är förstås en subjektiv fråga, men det viktiga i sammanhanget är hur som helst den skyddade skogens medverkan till att minska naturförlusten och bevara den biologisk mångfalden.
Jordmånen är en större kolsänka än träden, och hyggen gör att marken släpper ifrån sig mera koldioxid.
Det här behöver beaktas inom skogsbruket.
För den som vill studera ämnet närmare (och läser på finska) kan naturresursinstitutet Lukes rapporter på webben rekommenderas.
Ekström har rätt i att kött och mjölk är näringsrik kost i rätt proportioner, men vi äter för mycket kött idag.
Vegetariska proteiner är effektivare att producera, kräver mindre odlingsareal, ger mindre koldioxidutsläpp och därtill mindre näringsutsläpp i Östersjön.
Enligt Livsmedelsverkets nationella näringsrekommendationer från år 2024 borde vi minska vår köttkonsumtion både för hälsans och miljöns skull.
Att producera vegetariska livsmedel har i regel alltid ett lägre klimatavtryck än produktionen av animaliska produkter.
Vegetariska proteiner är effektivare att producera, kräver mindre odlingsareal, ger mindre koldioxidutsläpp och därtill mindre näringsutsläpp i Östersjön.
År 2024 användes hälften av Finlands åkerareal för foderproduktion enligt naturresursinstitutet Luke.
Genom att minska vår köttkonsumtion kunde vi också minska på foderproduktionen.
Att istället öka odlingen av inhemska växtproteiner kunde samtidigt också ytterligare öka den inhemska andelen av det foder produktionsdjuren behöver.
Kunttu, Laitinen och Lento föreslår att en del av de animaliska produkterna i den offentliga bespisningen ersätts med inhemska, vegetariska alternativ.
Det kött vi äter får å sin sida gärna vara naturbeteskött som har en positiv inverkan på mångfalden på betesmarkerna, vilket Ekström också påpekar.